Marknadsföring

När du ska marknadsföra en produkt finns det krav på hur marknadsföringen får se ut och vilken information den måste innehålla.

Reklamskylt på stan.

Informationskravet innebär att du ska lämna information i din marknadsföring som kan ha särskild betydelse för en konsument. Sådan information kan vara produktens innehåll, egenskaper, användningsområde, pris och avtalsvillkor.

Det finns ingen fullständig uppräkning i marknadsföringslagen, utan det är upp till dig att göra bedömning från fall till fall. Det finns däremot mer detaljerade regler om informationsskyldigheten i följande lagar:

  • lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler (SFS 2005:59)
  • prisinformationslagen (SFS 2004:347)
  • försäkringsavtalslagen (SFS 2005:104)
  • konsumentkreditlagen (SFS 2010:1846)
  • lagen om paketresor (SFS 1992:1672)
  • konsumentköplagen (SFS 1990:932)
  • konsumenttjänstlagen (SFS 1985:716)

Utöver dessa lagar finns självständigt utformade bestämmelser om informationsskyldighet i andra lagar, bland annat inom livsmedels- och läkemedelsområdena. På vissa områden har informationsskyldigheten dessutom preciserats genom allmänna råd och branschöverenskommelser. Till exempel kravet på varudeklaration av begagnade bilar (BÖ 2011:2) och information om nya bilars bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp (KOVFS 2010:3).

Läs mer om regler inom ditt område och bransch

Marknadsföringen ska anpassas till genomsnittskonsumenten

Marknadsföring bedöms utifrån vad "genomsnittskonsumenten" uppfattar vid en flyktig kontakt med marknadsföringen. "Genomsnittskonsumenten" är en tänkt medelindivid och är en normalt informerad, uppmärksam och upplyst konsument. Om du marknadsför din produkt till en viss målgrupp bestäms genomsnittskonsumenten ur den gruppen.

Lagen tar även hänsyn till om marknadsföringen påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat beslut. 

Ska tydligt framgå att det är reklam

Reklamidentifiering innebär att det ska framgå att det är reklam. En kommersiell annons får till exempel inte presenteras på ett sådant sätt att den uppfattas som redaktionell text, och ett reklamblad får inte se ut som en tidning. Det ska vara lätt att skilja direktreklam från försändelser med annan information. Redan av ytterkuvertet ska det framgå att försändelsen innehåller reklam.

När ett inlägg i en blogg är reklam ska detta tydligt framgå för alla som läser inlägget. Det kan visas på olika sätt, till exempel genom att det står "annons" eller liknande i inlägget eller genom att bloggaren förklarar i text att hen har fått betalning eller annat för att skriva om produkten.

Skriv vem som är ansvarig för reklamen

Ett annan grundläggande lagkrav är sändarangivelsen. De innebär att det i marknadsföringen ska stå vem som är ansvarig för den. Syftet är att mottagaren av reklambudskapet lätt ska identifiera vem som står bakom marknadsföringen och var konsumenten kan få tag på dig om det skulle behövas, till exempel vid reklamation och ångerrätt. Du ska lämna information om ditt namn, organisationsnummer, telefonnummer, fax och adress och e-postadress – helt enkelt adressinformation om var konsumenten kan få tag på dig om det skulle behövas.

Om du inte har med viktig information

Om du utelämnar viktig information i marknadsföringen kan marknadsföringen vara vilseledande och därmed bryta mot lagen. Marknadsföring är vilseledande om den inte innehåller viktig information, ger felaktig information eller att informationen är otydlig.

Det kan också vara fråga om vilseledande marknadsföring om den viktiga informationen har lämnats på ett oklart, obegripligt, tvetydigt eller annat olämpligt sätt.

Läs "När marknadsföringen bryter mot lagen"