Här finner du fakta och kostnadsberäkningar för komjölksproteinfri kost. Du hittar också en matsedel för komjölksproteinfri kost i rutan här till höger.

Fakta

Begreppen allergi mot komjölkprotein, komjölksallergi och mjölkallergi används ofta för samma slags allergi. Mjölkallergi skiljer sig på många sätt från laktosintolerans.

Allergi beror på att kroppens försvarsmekanismer inte fungerar som de ska. En person med allergi får olika symtom när han/hon kommer i kontakt med ämnet som orsakar allergin. Mjölkallergi är en av de vanligaste födoämnesallergierna i barnaåren. Uppskattningsvis drabbas 1-2 barn av 100. Det förekommer att barn utvecklar allergi under amningen, och mycket känsliga barn kan reagera om den ammande mamman äter mjölkmat. Hos de flesta barn har mjölkallergin försvunnit vid treårsåldern, men en del behåller allergin mot mjölk högre upp i åren. Det finns också vuxna som utvecklar överkänslighet mot mjölkprotein.

De vanligaste symtomen är kräkningar, diarré, kolik, eksem, nässelutslag och astma. Personer med svår mjölkallergi kan få en allergichock av mycket små mängder mjölk i maten, i extremfall till och med genom att andas in mjölk, till exempel om barn leker med filmjölk eller annan mjölkmat. Allergichocken är livshotande och kräver läkarvård.

Vid mjölkallergi måste man utesluta alla mjölkprodukter och bakverk, såser, soppor, charkuterivaror, godis, margariner, ströbröd - allt som innehåller mjölk eller mjölkpulver. Den som har ansvar för maten till en person med komjölksallergi måste alltid läsa ingrediensförteckningen för olika livsmedel. Skummjölkspulver, gräddpulver, torrmjölkspulver, kärnmjölkspulver, kasein, natriumkaseinat, vasslepulver och mjölkalbumin är exempel på beteckningar som visar att livsmedlet innehåller mjölkprotein och därför måste undvikas av mjölkallergiker.

Sammansatta och industrilagade rätter kan innehålla små mängder av mjölkprotein på grund av kontamination. Ämnet ingår då oavsiktligt i slutprodukten. Kontamination kan exempelvis ske om samma lokaler och samma utrustning används för tillverkning av produkter både med och utan mjölkprotein.

Livsmedelsverket skriver i sin rapport 49/94 "Allergi och annan överkänslighet" att åtminstone särskilt känsliga personer bör vara försiktiga med sammansatta produkter. Det medför att den som är svårt allergisk, eller har ansvar för en svårt allergisk persons mat, kan behöva kontakta tillverkaren för att försäkra sig om att produktionen är tillrättalagd för att undvika kontamination eller för att få veta om bröd har penslats med mjölkprotein i någon form eller dylikt. Kontamination måste också undvikas i det egna hushållet. Stor omsorg kan behöva läggas ned på att göra rent för specialkostmatlagning och för att hålla isär olika livsmedel som används i hushållet. I vissa fall kan speciella kärl, kastruller och stekpannor behövas.

Tabell. Kostnadsberäkningar, komjölksproteinfri kost för vuxna

Tabell. Kostnadsberäkningar, komjölksproteinfri kost för barn 

Om matsedeln

Merkostnaden för komjölkproteinfri kost bör justeras individuellt

Vid beräkning av merkostnader är inte kostnader för dryckesmjölk, fil/yoghurtersättningar inkluderade i matsedelns kostnader. Kostnaden för komjölksersättning varierar mycket beroende på både vilken produkt som används och hur stor del av kostnaden som hushållet själv står för. Därför måste schablonen kompletteras med den kostnad hushållet faktiskt betalar för komjölksersättning innan merkostnaden kan räknas ut. Mjölk hör till baslivsmedlen och är en väsentlig näringskälla under uppväxtåren. Därför är det särskilt viktigt att hitta mjölkersättning som fungerar bra. För detta krävs en individuell bedömning av hur mjölkprodukterna ska ersättas.

Merkostnaderna per år kan beräknas som:
Merkostnaden för Konsumentverkets 4-veckors komjölksproteinfria matsedel + Faktiska kostnaden för mjölkersättning (dryckesmjölk- och fil/yoghurtersättning).

Merkostnad per år för livsmedel i den komjölksproteinfria kosten (exklusive dryckesmjölk- och fil/yoghurtersättning) beräknas till:

• 1 780 kr för kvinna
• 2 260 kr för man
• 1200 kr för barn

I matsedeln för normalkost (matkorgen) ingår dryckesmjölk/fil/yoghurt med följande mängder per år:

• 73,2 l mjölk- och 38,4 l fil/yoghurtersättning för kvinna
• 90 l mjölk- och 45,6 l fil/yoghurtersättning för man
• 72 l mjölk- och 27,6 l fil/yoghurtersättning barn

Exempel på beräkning av total schabloniserad merkostnad per år för barn:
Merkostnad för livsmedel i den komjölksproteinfria kosten (exklusive dryckesmjölksersättning) = 1200 kr

Kostnad för mjölkersättning (dryckesmjölk- och fil/yoghurtersättning):
72 liter mjölkersättning à 17 kr per liter = 1 224 kr
27,6 liter fil/yoghurtersättning à 39 kr per liter = 1076 kr
Summa = 2 300 kr

Total schabloniserad merkostnad = 3 500 kr

I detta exempel använder vi oss av vår schablonberäkning för dryckesmjölk- och fil/yoghurtersättning med 2 300 kr. Vid en verklig bedömning av merkostnad görs beräkningen utifrån den faktiska kostnaden.