Konsumentverket har undersökt merkostnader för två specialkoster; glutenfri kost och komjölksproteinfri kost.

I samarbete med dietistenheten vid Karolinska universitetssjukhuset har specialkostmatsedlar utarbetats och anpassats till Matkorgens normalkostmatsedel.

För året 2012 har Konsumentverket valt att inte publicera några merkostnader för fettreducerad kost. Detta på grund av att kosten varit svår att schablonisera utifrån nuvarande underlag. Under 2012 kommer en ny normalkostmatsedel med anpassade specialkostmatsedlar att tas fram.

För varje specialkost finns tre delar: Fakta, tabeller och matsedlar.Tabellerna är schablonberäkningar. De visar en beräknad livsmedelskostnad för en person och behöver ofta kompletteras för att ge en rättvisande bild av den verkliga merkostnaden för hushållet. När en eller flera i familjen behöver följa en specialkost, påverkas ofta hela hushållet. Beräkningen kan också behöva justeras när individuella förhållanden skiljer sig väsentligt från de förutsättningar som beräkningarna är baserad på.

Diet som behandling

I flera fall är specialkosten den huvudsakliga behandlingen av en sjukdom. Till skillnad från de allmängiltiga sambanden mellan kost och hälsa, där kostvanor snarare än enskilda måltider inverkar på hälsan, finns här ett omedelbart samband mellan hälsa och en omsorgsfullt tillämpad specialkost. Exempelvis orsakar livsmedel som innehåller gluten eller mjölkprotein snabbt skador hos den som är överkänslig för dessa ämnen.

Svårt att spara

Det går inte att tänja på kvalitetskraven för att på så vis kunna köpa billigare eller mer lättlagade matvaror. Det finns mycket små möjligheter att spara tid, pengar och arbete genom bättre planering och mer genomtänkta val av varor. En misskött diet medför dessutom ofta högre risk för följdsjukdomar. Förutom lidande för den enskilde medför ett ökat vårdbehov avsevärda kostnader för samhället. Vid bedömningar av merkostnaden för specialkost är det således angeläget att ta hänsyn till samtliga faktorer som påverkar kostnaden.

De undersökta specialkosterna är vanliga och möjliga att schablonisera. Urvalet av specialkoster har gjorts efter kontakter med dietister och patientorganisationer. Vi har också tagit hänsyn till vilka specialkoster som Konsumentverket oftast får frågor om. Urvalet innebär inte att vi gjort någon värdering.

Matkorgen

"Matkorgen" är utgångspunkten för jämförelserna. Den är baserad på en fyraveckors matsedel med vanlig mat som är näringsriktig, varierad och prisvärd. Maten följer Livsmedelsverkets näringsrekommendationer.
Matkorgens matsedel hittar du i rutan här till höger. 

Enkelt och varierat

Matsedeln omfattar frukost, lunch, middag samt två-tre mellanmål. Matsedeln består av en blandning av färdiglagad och hemlagad mat. Exempel på färdiglagad mat som ingår är köttbullar, kåldolmar och fiskpinnar. Allt bröd köps. Exempel på maträtter som tillagas från råvaror är fiskgratäng, köttfärssås och kycklinggryta.

Matkorgen – anpassad till olika specialkoster

Matkorgens matsedel har ändrats så att den kan användas av personer som följer de två specialkosterna. I första hand har enstaka livsmedel bytts ut. Därutöver har varianter av industrilagade rätter och sammansatta livsmedel har valts som (enligt ingrediensförteckningen) fyller de krav respektive specialkost ställer. När en maträtt inte har kunnat anpassas har den ersatts med en rätt som i möjligaste mån motsvarar den utbytta rätten ur både närings- och bekvämlighetssynpunkt.

För personer med extremt svår överkänslighet kan inte matsedlarnas industrilagade färdigrätter och smörgåspålägg användas. En specialkost som bygger på att all mat lagas från råvaror i hemmet skiljer sig väsentligt från vår referens - Matkorgen - när det gäller bevämlighet, tidsåtgång och kostnader.

Allmänna merkostnader för specialkoster

För den som behöver specialkost finns det mindre möjligheter att handla ekonomiskt än för dem som kan välja ur hela varuutbudet. De livsmedel som uppfyller specialkosternas krav hör oftast till de dyrare inom produktgruppen där tillfälliga prissänkningar inte förekommer så ofta.

Dubbla varor eller dyrare för hela hushållet?

I vår matsedel ingår en del charkuterier med begränsad hållbarhet. Det kan vara billigare för hushållet att hela familjen äter en och samma leverpastej, även om den är dyrare, än att köpa två olika, om detta leder till ett större svinn. Dessutom kan det finnas sociala skäl för att inte särbehandla ett barn mer än vad som är absolut nödvändigt. Om den som måste äta specialkost inte själv kan ta ansvar för att välja rätt förpackning finns det även hälsoskäl som talar för att ha en enda typ av livsmedlet tillgängligt.

Hushållets storlek påverkar kostnaden

De förpackningsstorlekar som ingår i Matkorgen och som i första hand valts i specialkosterna är anpassade för ett hushåll med fyra personer. De flesta livsmedel som ingår i specialkosterna är "vanliga" livsmedel. För enpersonshushåll beräknas kostnaden öka med 100 kr/månad om man väljer att köpa småförpackningar där det är möjligt. Det finns sällan flera förpackningsstorlekar att välja på för specialprodukterna.

Måltider utanför hemmet

Konsumentverkets matkorg omfattar mat för en månad där all mat lagas i hemmet. En specialkost orsakar även speciella problem när man äter utanför hemmet. Vuxna som är hänvisade till personalrestauranger eller "uteluncher" kan vara tvungna att välja bland dyrare á la carte-rätter i stället för ordinarie dagens rätt-alternativ.

För barn krävs många gånger specialarrangemang hemifrån i samband med måltider i förskolan och skolan. Över huvud taget kräver ett barn som behöver specialkost åtminstone under vissa perioder mer tillsyn än barn som kan äta all sorts mat. I Matkorgen ingår inte livsmedelskostnader för högtidsdagar.

Livsmedelsanvisning och andra ersättningar för vissa specialkostvaror

I Sverige finns för närvarande både nationella och kommunala system som berör hushållens kostnader för specialkost. Konsumentverkets schabloner för merkostnad bygger på att alla livsmedel köps i vanliga butiker.

Schablonerna kan emellertid justeras för dem som får vissa livsmedel på annat sätt, till exempel genom livsmedelsanvisning till fast pris. Vid en sådan justering måste man ta hänsyn till att merkostnader ofta finns i fler livsmedelsgrupper än den som berörs av anvisningen och att det i en livsmedelsgrupp kan ingå både "vanliga" livsmedel och speciallivsmedel. I verkets tabeller där kostnaderna för normalkost (Matkorgen) jämförs med respektive specialkost är jämförelserna uppdelade i olika livsmedelsgrupper. I den glutenfria kosten har vi redovisat hur stor andel av spannmålsposten som består av "vanliga" livsmedel respektive speciallivsmedel.

Övriga specialkoster

Vid beräkningar av merkostnader vid specialkoster som inte undersökts i denna rapport kan Konsumentverkets Matkorg utgöra en bas för jämförelsen. Kostnaderna för respektive specialkost måste sedan uppskattas från fall till fall. Det kan underlätta beräkningen att notera vilka livsmedelsgrupper som särskilt påverkas. Kostnaden för en livsmedelsgrupp påverkas både av om speciella krav måste ställas på enskilda produkter, och om livsmedelsgruppen utgör en större eller mindre andel av den totala kosten jämfört med Matkorgen.

Olika åldersgrupper och andra energinivåer

I rapporten presenteras merkostnader för en kvinna, en man och ett barn 2-9 år gammalt. Matsedeln är densamma med undantag för drycker. Mjölk, vatten, mjölkchoklad och läsk förekommer i normalkosten för barn och motsvaras av mjölk, vatten, lättöl, kaffe och te för de vuxna.

En schabloniserad merkostnad för åldrar/energinivåer som inte finns med i våra tabeller beräknas på följande sätt:

1. Bestäm om beräkningen för barn eller vuxen ligger närmast till hands att använda.
2. Räkna ut merkostnaden per energienhet (kr/kJ alternativt kr/kcal) i den grupp som ligger närmast (barn, kvinna, man). Uppgifterna hämtas ur de tabeller som jämför kostnaderna för Matkorg och respektive specialkost.
3. Multiplicera merkostnaden per energienhet med den energinivå som är aktuell för den grupp/person man vill ta fram merkostnaden för, se tabell på sidan 10.

Obs! Energi beräknas här i Megajoule (MJ). 1 MJ = 1 000 kJ (kilojoule).

Exempel på justering av beräkning för pojke 12 år med glutenfri kost:

1. Utgå ifrån barnmatsedeln.
2. Vid energinivån 6,5 MJ (barn 2-9 år) är merkostnaden 2 760 kr/år enligt tabell sid. 22. Det vill säga 2 760 kr/6,5 MJ = 425 per MJ och år.
3. Enligt Svenska Näringsrekommendationer anges medelintaget för en 12-årig pojke vara 9,8 MJ. Energinivån 9,8 MJ kan då beräknas medföra en merkostnad på 425 x 9,8 = 4 165 kr/år.

Mer tid och sociala skäl

Särskilt i barnfamiljer kan det finnas sociala skäl att inte särbehandla den som behöver specialkost mer än vad som är absolut nödvändigt. Lagar man "dubbla rätter" till samma måltid tar matlagning och disk också alltid mer tid. Specialkosten i sig innebär ofta att man måste lägga både mer pengar och tid på maten. Tidsåtgången är svår att schablonisera. Mertid för matinköp påverkas till exempel av var man bor och vilket utbud som finns lätt tillgängligt. Av resursskäl har verket inte utrett frågan om vissa mertidsuppgifter skulle kunna schabloniseras.

Rent allmänt kan det i början ta avsevärt mer tid att köpa och laga specialkost. På ett helt annat sätt än tidigare måste varje måltid övervägas. Det blir nödvändigt att lära sig mer om vilka livsmedel och maträtter som är lämpliga och vilka som kräver särskild försiktighet. Det kommer alltid att fordras extra omsorg, och därmed ta mer tid att konsekvent följa en specialkost. Mertiden för att läsa ingrediensförteckningar kan aldrig rationaliseras bort. Livsmedelsindustrin är en bransch som ständigt utvecklar och förändrar sina produkter. Den som måste utesluta vissa ämnen ur sin kost kan alltså inte lita på att gammal kunskap håller.

Med tiden lär man sig mer om varorna och var produkter som passar in i specialkosten kan köpas. Mertiden kan minska, men försvinner knappast helt. Om de vanliga inköpsställena har dåligt utbud av livsmedel som fyller specialkostens krav, kan även inköpen ta mer tid. I hushåll med svår överkänslighet och/eller dålig tillgång till butiker med specialkostanpassat varuutbud kan mertiden för matlagning bli avsevärd. I dessa fall får matlagningen i hög grad baseras på råvaror utan den tidsbesparing som hel- och halvfabrikat kan ge.