Produktion och transport av mat står för en stor del av alla våra klimatpåverkande utsläpp. Men olika maträtter, råvaror och ingredienser har helt olika påverkan. Du kan minska ditt bidrag genom vilken mat du väljer att äta.
Bortslängd mat belastar miljön | Baljväxter - inte bara kött | Salladsgrönsaker ger stora utsläpp | Långa transporter ger stora utsläpp | Ekologiskt klimatsmart? | Billigare mat
Hemtransporten avgörande
Färre bilresor till matbutiken minskar utsläppen avsevärt. Att transportera en liten mängd mat i en nästan tom bil är ett ineffektivt transportsätt som ger stora utsläpp per kilo mat. Därför kan utsläppen från våra hemtransporter av mat ofta bli förhållandevis stora jämfört med de transportutsläpp som skett tidigare i livscykeln. Det gäller även om maten har färdats långa sträckor innan den har nått din matbutik, till exempel med båt från andra sidan Atlanten. De strävanden efter minskade utsläpp som har gjorts i livsmedelskedjans tidigare led äts lätt upp vid hemtransporten.
Mindre mängd kastad mat innebär rejält minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser. Vi kastar mycket av den mat vi köper in. Alla de utsläpp som skett vid produktionen av maten blir då miljöbelastning till ingen nytta.
Tips:
- Finns det matrester i kylen som kan ge en god måltid i stället för att köpa ny mat?
- Kommer den billiga storpacken som lockar i butiken verkligen att ätas upp?
- Kanske kan den delas upp och frysas portionsvis?
Mindre kött och mer baljväxter (ärter, bönor, linser) ger betydande utsläppsminskningar. Vi äter mer och mer kött, både i Sverige och i världen som helhet. Djurhållningen står för 18 procent av världens klimatpåverkande utsläpp, det vill säga nästan en femtedel. Produktion av baljväxter ger bara bråkdelen så mycket utsläpp. Att producera ett kilo kött ger 4-15 gånger större utsläpp av klimatpåverkande gaser än produktion av ett kilo baljväxter. Baljväxter ger oss även samma typ av näring som kött. Andra resurssnåla matvaror som måltiden kan fyllas på med är till exempel potatis, grönsaker och bröd.
Olika typer av kött har också olika stor påverkan på klimatet. Gris och kyckling ger mindre utsläpp än nöt och lamm. Nöt och lamm fyller dock en viktig funktion genom att hålla våra beteshagar i trim och hjälpa till att bevara alla de arter som bara finns där. Vi äter betydligt mer gris/ kyckling än nöt/ lamm, så ur ett helhetsperspektiv är det mer motiverat att minska på konsumtionen av gris och kyckling. Vilt är ett resurssnålt alternativ.
Tips:
- En vegetarisk rätt mer per vecka gör stor skillnad.
- Bönor kan blandas i grytor, köttfärs, gratänger med mera.
- En måttlig köttportion kan kompletteras med bönor som toppar salladen.
Upp
Mer grova grönsaker och mindre växthusodlade ger också minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser. Salladsgrönsaker (sallad, tomat, gurka, paprika) är lättanvända grönsaker som vi äter mycket av. Men de produceras ofta i energikrävande växthus. Ett kilo tomater som odlas i oljeuppvärmt växthus ger 24 gånger högre utsläpp av växthusgaser än ett kilo morötter. Svenska växthus värms numera allt oftare med förnybar energi. Grönsaker som odlats i växthus värmda med biobränsle, spillvärme eller annat miljöanpassat alternativ är förstås ett miljömässigt bättre val än andra växthusodlade grönsaker. Grövre grönsaker som till exempel rotfrukter och olika kålsorter odlas inte i växthus utan på friland. De är inte bara klimatsnåla, de ger oss också mycket mer näring än salladsgrönsaker.
Tips:
- Våra svenska rotsaker som till exempel morötter, rödbetor, palsternackor, kålrot och rotselleri är goda att rosta i ugn, woka eller riva och kan varieras med spännande kryddsättningar. Exempel: morotssallad med färsk ingefära och vitlök.
- Vitkål är lyckad i wok och verkligen billig.
- Broccoli, blomkål, lök och purjo är andra exempel på mer resurssnåla grönsaker laddade med näring!
Upp
Transportsnål mat ger mindre utsläpp. Ett svenskt äpple ger mindre transportutsläpp än ett äpple från Nya Zeeland. Att handla utifrån säsongernas olika utbud bidrar också till att begränsa utsläppen. Svenska jordgubbar finns i juli, men inte till jul.
Vi mår bra av att äta mycket frukt och grönt. Men eftersom vårt klimat inte möjliggör ett stort utbud året om är det svårt att hålla sig till enbart närproducerat frukt och grönt. De utsläpp som vårt frukt- och grönsaksätande ger upphov till utgör dock jämförelsevis motiverade utsläpp eftersom frukt och grönt ger oss viktig näring. Jämför till exempel med import av flaskvatten som inte tillför oss någon näring. Flygplanstransporterad mat ger stora utsläpp av klimatpåverkande gaser.
Tips:
- Våra svenska rotsaker är i princip säsongens grönsaker året om.
- Koncentrat ger mindre transportutsläpp, till exempel för juice.
Är ekologiska livsmedel bra ur klimatsynpunkt? Dagens forskning ger inte ett entydigt svar på huruvida ekologisk produktion gör skillnad för klimatproblemet. Däremot har ekologiska livsmedel andra mycket viktiga miljöeffekter, som att skona miljön från kemiska bekämpningsmedel. Ett långväga ekoäpple ger visserligen mer transportutsläpp, men kan ge signaler till svenska producenter så att utbudet av svenska ekoäpplen ökar. Det ger i sin tur positiva miljöeffekter.
Mycket av den klimatsmarta maten, till exempel bönor och rotsaker, är billigare än kött och växthusodlade grönsaker. Om man lägger insparade pengar på att välja ekologiska varor kan man göra två val som gynnar miljön.
Upp
