Bostad

Ikon för Lättläst, länkar till en lättläst sida

:Läs artikeln som lättläst

Hur lätt eller svårt det är att få en egen bostad skiljer sig åt beroende på var i landet du vill bo. Ofta måste du stå i kö för att få en lägenhet, särskilt i de större städerna och i universitetsstäderna. Bara några enstaka kommuner har bostadsförmedling, men många kommuner har information på sina webbplatser om vilka hyresvärdar som finns i kommunen. Du måste själv kontakta dessa för att ställa dig i kö. Ibland tar de ut köavgifter och det har de rätt till.

Det går också att ta hjälp av privata hyresförmedlare. De får maximalt ta ut 1 000 kronor för ett rum eller 3 000 kronor för att förmedla ett första- eller andrahandskontrakt på en lägenhet. De har bara rätt att ta ut avgiften om de lyckats att förmedla en bostad till dig. Du som söker studentbostad bör ställa dig i kö i god tid innan studierna börjar. Påvissa orter är kötiden minst ett år.

Hyreslägenhet

När du hyr en lägenhet har du både rättigheter och skyldigheter. Du ska betala hyran i tid, sköta om lägenheten väl och inte störa grannarna. Hyresvärden ansvarar för att lägenheten är i gott skick. Om till exempel spisen går sönder eller om det blir stopp i avloppet ska hyresvärden reparera felen. Med jämna mellanrum måste värden också måla och tapetsera om.

Hyresvärden måste tåla ett normalt slitage av dig men alla andra skador kan du behöva betala för när du flyttar. Hyresgästföreningen hjälper sina medlemmar att förhandla med värden om medlemmarna behöver hjälp och de kan ge god rådgivning i olika boendefrågor.

Hyra i andra hand

Ska du hyra en lägenhet i andra hand så se till att förstahandshyresgästen har skriftligt tillstånd från hyresvärden eller bostadsrättsföreningens styrelse. Annars kan du bli tvungen att flytta. Du bör också skriva ett kontrakt med den du hyr hyrestiden. Den hyrestid ni kommit överens om gäller även om förstahandshyresgästen plötsligt skulle ändra sig. Hyr du möblerat bör ni också göra en gemensam inventarielista över möbler och tillbehör. Då får du vara beredd på att per år betala mellan 5 och 10 procent av inventariernas värde för slitage.

Är möblemanget värt 12 000 kronor är det alltså skäligt att betala 100 kronor i månaden. Tycker du att hyran verkar hög jämfört med en likvärdig lägenhet så kan du kontakta hyresnämnden. Anses hyran oskäligt hög kan den du hyr av bli skyldig att betala tillbaka.

Köpa bostadsrätt

Du kan både tjäna och förlora pengar på en bostadsrätt. Månadsavgiftens storlek beror på föreningens ekonomi. Innan du köper en bostadsrätt bör du därför granska årsredovisningen och fråga styrelsen om några särskilda investeringar är på gång. Läs stadgarna och be att få en lägenhetsförteckning. Där kan du se att lägenheten inte är pantsatt. Undersök lägenheten och gemensamma utrymmen som källare, vind och tvättstuga noga. Det går inte att få ersättning för fel och brister som skulle ha gått att upptäcka. Som bostadsrättsinnehavare får du själv ansvara för underhållet i din lägenhet.

Du får på egen bekostnad måla och tapetsera eller byta ut kylskåpet när det är dags. Då kan det vara bra att ha sparat lite pengar till detta. Du har större möjlighet att vara med och påverka ditt boende genom att vara med på möten eller ta ett styrelseuppdrag i föreningen.

Spara till bostad

Ska du köpa hus eller bostadsrätt behöver du betala en kontantinsats. Hos HSB, Riksbyggen, SBC och några stora byggföretag finns möjlighet att bospara och samtidigt köa till nyproducerad bostadsrätt. Banken erbjuder olika sparalternativ. Oavsett vilken boendeform du flyttar till kan det vara bra att ha sparat lite extra till bland annat flyttanmälan, hemförsäkring, nya gardiner eller annan inredning som behövs.

Betala hemma

När du gått ut gymnasiet har dina föräldrar inte skyldighet att försörja dig längre. Har du regelbundna inkomster är det rimligt att du betalar för dig om du bor hemma. Se exempel i tabellen nedan.

Utgifter per månad	Bo hos föräldrar		Bo själv
	Kvinna	Man	Kvinna	Man
Mat hemma (lunch 5 dag/vecka ingår ej)	1 240	1 600	1 340	1 700
Förbrukningsvaror	60	60	100	100
Hemutrustning (inkl. dator)	210	210	520	520
Media, fast telefoni, Internet m.m	230	230	840	840
Hyra, el	1 800	1 800	4 800	4 800
Hemförsäkring	30	30	100	100
Summa hushållsutgifter	3 570	3 930	7 700	8 060
Att betala hemma	3 570	3 930

Övriga utgifter
Hygien (personlig)	370	310	370	310
Kläder/skor	530	530	530	530
Fritid (inkl. mobiltelefon)	540	540	540	540
Utelunch (20ggr/månad)	1 480	1 480	1 480	1 480
Kollektiva lokalresor	680	680	680	680
Fackavgift (inkl A-kassa)	520	520	520	520
Summa utgifter	4 120	4 060	4 120	4 060
Total kostnad	7 690	7 990	11 820	12 120

I exemplet ovan har vi räknat med att både kvinnan och mannen är 20 år och bor i en mellanstor stad. Hemma hos föräldrarna bor de i ett hushåll med fyra personer i en lägenhet på fyra rum och kök. Den egna bostaden är på två rum och kök. Utgifter som exempelvis hälso-/sjukvård, semester, sparande finns inte med.

Möbler och utrustning

Köper du bara nya möbler och utrustning till din lägenhet blir det dyrt. Du kanske får ta med dig något hemifrån? Låna av släkt och vänner? Eller köpa begagnat? Äldre möbler och porslin är ofta både bra och billiga och ger dig ett personligt hem. Och du – skjut upp en del av inköpen. Det är först när du bott i din lägenhet en tid som du vet vad du behöver och vad som fungerar för dig.

Så mycket kan det kosta att utrusta din lägenhet
Utrustning för en person
Matlagningsutrustning	2 500
Porslin och bestick	1 500
Städ- och tvättutrustning (inkl. skovård och verktyg)	2 500
Handdukar, badlakan m m	100
Sängkläder, överkast	700
Summa	7 300

Kök
Matbord, fyra stolar, lampa, gardin	1 000

Sovrum
Säng, madrass, lampa, sängbord, matta, rullgardin, byrå, stol	2 500

Vardagsrum
Matta, taklampa, soffa, bokhyllor, soffbord, golvlampa, gardiner	4 500
Tv, Tv-bänk, stereo, radio	5 500
Dator och skrivare	6 000

Hall och badrum
Spegel, lampa, pall, duschdraperi	500
Summa	20 000

Total kostnad	27 300