Om du inte betalar

Skulder växer fort. En skuld med en årsränta på till exempel 20 procent blir dubbelt så stor på bara fyra år.

Gör du ingenting alls åt situationen blir det bara värre. I vänstermenyn kan du se steg för steg vad som händer om du inte betalar.

Förfallodag

Det första som händer när du är skyldig pengar, är att fordringsägaren skickar en faktura (räkning). Där står det hur mycket du ska betala och när sista datum för detta är (förfallodag). Det finns ingen regel som säger att det går att vänta 30 dagar med att betala. Finns det bestämmelser i ett avtal så gäller dessa. Avtalet ska ha slutits när affären gjordes upp. Ofta finns reglerna skrivna med fin stil på baksidan av kontraktet.

Har ni däremot inte bestämt betalningsdag, ska du betala när säljaren kräver det. När du för över pengarna till ett post- eller bankgirokonto är det säkrast att betala senast tre vardagar före sista betalningsdag. Kontrollera alltid att kravet är riktigt. Acceptera inte utan vidare alla avgifter som läggs på. Begär att få se det underlag som kravet baseras på. Spara alla kvitton!

Påminnelse

Om du inte betalar räkningen i tid får du oftast en påminnelse. Fordringsägaren kan ta ut en påminnelseavgift om det finns ett avtal om detta. Kan du inte hitta någon bestämmelse om påminnelseavgift, är det enklast att fråga den som skickat kravet var i avtalet det står om rätten att ta ut avgift. Fordringsägaren är inte skyldig att skicka någon påminnelse, utom när det gäller en variant av parkeringsböter som kallas kontrollavgift. Du måste därför själv hålla reda på när räkningarna ska betalas.

Dröjsmålsränta

Om det är avtalat vilken dag räkningen ska vara betald, har säljaren rätt att ta ut dröjsmålsränta efter den dagen. Om ni inte redan från början har avtalat om betalningsdag, har säljaren rätt att ta ut dröjsmålsränta först från den 30:e dagen efter det att han har skickat räkningen och meddelat att han kommer att ta ut dröjsmålsränta. Dröjsmålsräntan är normalt Riksbankens referensränta plus åtta procentenheter. För att säljaren ska kunna ta ut en högre dröjsmålsränta måste det vara avtalat. Oavsett vad som är avtalat kan dröjsmålsräntan bli nedsatt om du inte kan betala i tid på grund av sjukdom, arbetslöshet eller dylikt.

Jämkning av dröjsmålsräntan

Vid sjukdom, arbetslöshet, dödsfall eller annan liknande omständighet kan dröjsmålsräntan i vissa fall jämkas (minskas) enligt 8 § i räntelagen. För jämkning krävs att betalningssvårigheterna ska ha uppstått på grund av någon oväntad händelse som låntagaren inte kunnat påverka. Om du krävs på dröjsmålsränta och vill hänvisa till jämkningsparagrafen, ska du i första hand vända dig med din invändning till den som framställt kravet. Den här jämkningsmöjligheten används mycket sällan, och det krävs starka skäl och aktiva åtgärder från din sida för att du ska få igenom en jämkning av dröjsmålsräntan.

Var den här artikeln till hjälp?

Motivera gärna ditt val (ej obligatoriskt). Meddelandet är anonymt och kommer inte att besvaras.

Antal tecken kvar: 200
Senast granskad:  2012-10-16
Rapportera fel:  Maila webbredaktionen