Konsumenterna och miljön 2017

Konsumenterna och miljön 2017 beskriver hur konsumenter upplever sina möjligheter att göra val med miljöhänsyn och vilken klimatpåverkan konsumtionen av olika varor och tjänster har. Rapporten innehåller också två fördjupande studier, om bilmarknaden och finansiellt sparande.

Möjligheter att göra val med miljöhänsyn

Konsumenterna upplever sina möjligheter att göra val med miljöhänsyn som störst på följande fem marknader (bäst möjligheter överst i listan):

1. Mejeriprodukter
2. Vitvaror
3. Frukt och grönsaker
4. Bröd och andra spannmålsprodukter
5. El

De fem marknader där konsumenterna upplever sina möjligheter som sämst är följande (sämst möjligheter överst i listan):

23. Paket- och charterresor
22. Kläder och skor
21. Möbler och inredning
20. Hemelektronik
19. Semesterboende

Konsumenter i åldrarna 26–49 år ser sämre möjligheter än yngre och äldre. Framförallt ser de i åldern 65–75 år mer positivt på möjligheterna än övriga ålderskategorier. De med lågt miljöintresse ser sämre möjligheter än de med större miljöintresse.

Kvinnor är mer intresserade av vilken miljöpåverkan deras konsumtion har, än vad män är. Kvinnor ser även att de har bättre möjligheter att göra val med miljöhänsyn, och anger i större utsträckning att de faktiskt gör val med hänsyn till miljön. 49 procent av de tillfrågade kvinnorna anser att det är viktigt att veta hur ett inköp påverkar miljön, medan andelen män som tycker att det är viktigt är 39 procent.

Olika konsumentmarknaders klimatpåverkan

Hushållens konsumtion står för två tredjedelar av den totala mängden konsumtionsbaserade klimatutsläpp i Sverige. Resterande tredjedel kommer från offentlig konsumtion och investeringar.

Livsmedel, transporter och boende står för drygt 80 procent av utsläppen från hushållens konsumtion. De tio marknader med störst klimatutsläpp är:

1. Fordonsbränsle
2. Kött
3. Kläder och skor
4. Mejeriprodukter
5. Bröd och spannmålsprodukter
6. Restaurang, kafé och bar
7. Flyg
8. Frukt och grönsaker
9. Buss, spårvagn och tunnelbana
10. El

Bilmarknaden

En av fem av de nya bilar som säljs är miljöbilar. Av dem klarar bara cirka två procent en skarpare definition, som till exempel att vara oberoende av fossila bränslen.

Drygt hälften av de bilar som köps av privatpersoner är begagnade förmåns- och leasingbilar. Det innebär att privatmarknaden påverkas av vilka bilar som exempelvis företag och kommuner använder. Förmånsbilar är kraftigt subventionerade och skattepolitiken är därför ett viktigt styrmedel.

I rapporten lyfts även vikten av information om alternativ till egen bil samt hjälp att bedöma kostnader och klimatpåverkan. Värdeminskning är till exempel ofta den största kostnaden för egen bil, inte bränslekostnader eller kostnader för service- och underhåll.

Finansiellt sparande

Det finns ett stort utbud av fonder som förvaltas med hållbarhetsinriktning. Kvaliteten på informationen om fonderna behöver bli bättre. Exempelvis bör det bli tydligare hur förvaltaren tar hänsyn till hållbarhet och hur det verkligen leder till en bättre miljö. Det är också viktigt att få bukt med den mindre trovärdiga, missvisande och ibland direkt felaktiga information som finns om investeringar med hållbarhetsambitioner.

Konsumenterna och miljön 2017

PDF 1 MB. Öppnas i nytt fönster

Den privata konsumtionen har stor påverkan på miljön. Konsumentverket bevakar därför konsumenternas möjligheter att agera på ett hållbart sätt. Arbetet presenteras i rapporten Konsumenterna och miljön.

Underlag till Konsumenterna och miljön 2017

KMU 2016 – Konsumenters upplevelser av möjligheter att välja med miljöhänsyn

Klimatpåverkan från olika konsumentmarknader

Total privat konsumtion och dess klimatpåverkan 1993–2014

Senast granskad 6 december 2017