KO har ordet: Hållbar konsumtion i fokus

KO har ordet 2 februari 2018
Konsumentombudsmannen Cecilia Tisell i en galleria.

Vad som brukar kallas för årets fattigaste dag har passerat. Efter julens rekordkonsumtion är januari en knaper månad för många. Men konsumtionen leder inte bara till en utsatt situation för alla som lever med små ekonomiska marginaler utan innebär också en belastning för miljö och klimat. För mig är det därför viktigt att Konsumentverket arbetar med hållbar konsumtion ur flera aspekter: både ekonomisk, miljömässig och social.

Som konsumenter kan vi påverka. I min matbutik har jag noterat ett kraftigt ökat utbud av ekologiska alternativ, och så ser det ut på många håll. Det är en självklar effekt av större efterfrågan från kunderna. På samma sätt kan vi genom våra val i butiken tala om att vi vill köpa varor som tillverkats under villkor som är sjysta för dem som arbetar i produktionen. Det kallas för socialt hållbara val. Den tredje aspekten handlar om ekonomi, att konsumtion inte ska leda till en ekonomiskt ohållbar situation. Så här i början av det nya året ser jag fram emot att ta om hand de uppdrag vi har fått från regeringen för att bidra till en mer hållbar konsumtion.

I Naturvårdsverkets uppföljning av miljökvalitetsmålen konstateras bland annat att konsumtionen i Sverige är långt ifrån miljömässigt hållbar; Inte minst när det gäller de utsläpp från konsumtionen som sker i andra länder. Varor som konsumenter köper påverkar miljön i flera led, såväl vid tillverkning och användning som vid avfallshantering och eventuell återvinning. Vi behöver ändra våra konsumtionsmönster.

Aktörer ska lära av varandra

Vi har därför på regeringens uppdrag skapat ett Forum för miljösmart konsumtion med uppgift att verka för att göra det miljömässigt hållbara till det självklara valet. Forumet ska bidra till att aktörer inom olika områden får möjlighet att lära av varandra och hitta nya former av samarbeten. Det handlar om att såväl företag som forskare, ideella organisationer, kommuner och landsting ska hitta varandra. Inom ramen för forumet ska kunskap som uppmuntrar till innovationer och nydanande lösningar delas. Under året fokuserar vi till att börja med på textilier och livsmedel, men forumet omfattar alla områden med stor miljöpåverkan. Vi har dessutom utvecklat märkningsguiden – ett utmärkt verktyg för den som har svårt att hålla reda på vad olika hållbarhetsmärkningar står för.

För att det ska bli lättare att göra miljömässigt hållbara val när jag, till exempel, står i livsmedelsbutiken vill regeringen även att vi ska sprida kunskap om och bidra till olika former av så kallad nudging. Det handlar exempelvis om att utforma valsituationer och köpmiljöer på ett sätt som gör det enklare för konsumenter att välja miljöklokt.

I regleringsbrevet som kom strax före årsskiftet fick vi dessutom ett treårigt uppdrag att arbeta med rättvisefrågor. Uppdraget består av två delar. Det ena handlar om samarbete med Upphandlingsmyndigheten och fokuserar på olika aktörers möjligheter att få information om produktionsvillkor hos leverantörer i utlandet. Det andra handlar om att vi får öronmärkta pengar att fördela som stöd till organisationer som ska informera konsumenter om produktionsvillkor i andra länder.

Viktigt nå ut till ekonomiskt utsatta tidigt

Samtidigt arbetar vi även hårt med området ekonomisk hållbarhet. Närmare 430 000 människor är överskuldsatta i Sverige och de har tillsammans skulder om cirka 72 miljarder kronor. Här arbetar vi på uppdrag av regeringen med att, tillsammans med andra samhällsaktörer, motverka överskuldsättning. Bland annat har vi sett att det är viktigt att nå ut till personer i ett tidigt skede, innan de riskerar att hamna i en skuldsättning som blir svår att hantera. Detta gäller framförallt för de som i sitt yrke möter riskgrupper eller de som redan har problem med skulder. Forskning visar att det finns en tydlig koppling mellan överskuldsättning och ohälsa.

Här jobbar vi också med att stimulera lokal samverkan. Den kommunala budget- och skuldrådgivningen hinner inte med att arbeta förebyggande i den utsträckning som vore önskvärt. Det är inte heller alla personer som vill vända sig till kommunen med sina ekonomiska problem. Genom att personer som i sitt yrke, eller via sin organisation, möter riskgrupper och vågar och kan ställa frågor inte bara om hur individen mår utan också hur ekonomin mår, kan rehabilitering underlättas.  För att uppnå detta krävs både lokal samverkan och kompetenshöjning hos grupper i samhället som möter personer som riskerar att få, eller redan har problem med sin ekonomi. 

Vi utreder också vilka möjligheter och effekter en nationell vägledningstjänst inom budget- och skuldfrågor skulle medföra. Behovet är stort och vi tror att vi kan nå fler än idag.

Skuldproblematiken tas på allvar

Uppdraget, som avslutas nästa år, rimmar väl med vår ambition att värna särskilt om dem som behöver oss bäst. Tillsammans med andra engagerade aktörer och deras kompetens och kanaler kan vi nå fram på riktigt och göra faktisk skillnad för dem som är överskuldsatta eller riskerar att bli det.

Samverkansuppdraget är en del i en större nationell kraftsamling. Parallellt med detta projekt har vi till exempel de nya, och i mitt tycke förbättrade, skuldsaneringslagarna och de nya rekommendationerna för kommunernas budget- och skuldrådgivning. Det faktum att regeringen har tagit ett helhetsgrepp och presenterat en strategi mot överskuldsättning är en tydlig signal om att man verkligen tar problemet på allvar. Med detta ökar förutsättningarna för oss att ta avgörande steg mot en mindre skuldtyngd framtid.

Det är både angeläget och spännande att få vara med och arbeta med dessa tre aspekter av samhällets hållbarhetsarbete.

Generaldirektör och KO Cecilia Tisell

Skriv ut Skriv ut
Prenumerera