Abonnemangsfällor ett stort och växande problem

Debattartikel 21 maj 2017

Dagens Nyheter 2017-05-21

Allt fler konsumenter fastnar i abonnemangsfällor. De luras in i löpande leveranser av en vara eller en tjänst via internet, via sociala medier och telefon. Det är svårt för konsumenten att identifiera de ansvariga företagen. Därför måste banker och kortutgivare ta större ansvar för att stoppa detta, skriver konsumentombudsmannen Cecilia Tisell.

Den digitaliserade vardagen erbjuder ett enormt utbud och nya sätt att konsumera. Det leder till bland annat fler möjligheter att jämföra varor och tjänster, riktad marknadsföring och en nästan oändlig mängd information. En i stora delar spännande och positiv utveckling men som samtidigt skapar oanade möjligheter för aktörer som lockar eller lurar konsumenter till ofrivilliga eller ogenomtänkta köp. Ett exempel är abonnemangsfällor som är ett stort och växande problem som drabbar många konsumenter.

Konsumenter fastnar i abonnemangsfällor på olika sätt och via olika kanaler. Den gemensamma nämnaren är att konsumenten luras in i löpande leveranser av en vara eller en tjänst. De vanligaste försäljningskanalerna finns på internet, via sociala medier och telefon.

Abonnemangsfällor kan kopplas samman med många olika produkter, alltifrån dejtingtjänster och molntjänster till hygienprodukter, id-skydd och spärrtjänster. Ofta fastnar man i en abonnemangsfälla genom att tacka ja till en mobiltelefon för några kronor eller billiga presentkort hos välkända företag.

Företagen bakom abonnemangsfällorna finns ofta utomlands vilket gör det svårare för konsumenterna att kontakta dem och att bestrida, ångra eller säga upp det påstådda avtalet. Under januari till september 2016 tog Konsument Europa emot över 1 500 klagomål om abonnemangsfällor, vilket är fler än under något av de tre föregående åren. Av de 11 980 anmälningar som Konsumentverket tog emot under 2016 rörde uppskattningsvis 12 procent ett engångserbjudande som vilseledde konsumenten in i ett abonnemang.

Konsumentrapporten 2017 framgår att 29 procent av konsumenterna någon gång har hamnat i ett oönskat abonnemang. Av dem hade var tredje tackat ja till ett erbjudande om en gratis eller billig provprodukt eller deltagit i en tävling eller undersökning. Nästan var tredje insåg inte att det var fråga om ett abonnemang på grund av att informationen om abonnemanget var felaktig, vilseledande eller saknades helt.

Enligt EU-kommissionen innebär en abonnemangsfälla, i snitt, kostnader för konsumenten på mellan 750 och 2 600 kronor, men det kan också handla om betydligt större belopp.

Trots att Konsumentverket, polisen och tillsynsmyndigheter utomlands försöker hindra de företag som gillrar abonnemangsfällor finns det flera omständigheter som gör det svårt att få bukt med problemen. Abonnemangsfällor är ett internationellt problem och de företag som ligger bakom marknadsföringen har ofta webbplatser i flera länder och på flera språk.

Det är svårt att identifiera de ansvariga företagen, då kontaktuppgifter ofta saknas, är otydliga eller leder till flera länder. Det förekommer att skalbolag och brevlådeföretag används och ibland anlitar företagen också så kallade affiliate-nätverk, som fungerar som en mellanhand mellan företaget som annonserar och webbplatsägaren som vill tjäna pengar på sin webbplats eller blogg. Användandet av mellanhänder gör det ännu svårare att identifiera företagen bakom marknadsföringen.

Det förekommer vidare att oseriösa företag skrämmer konsumenter genom att hota med inkasso eller påstå att konsumenten får en betalningsanmärkning direkt om inte betalning sker. Oavsett om ett inkassokrav skickas ut eller om företaget endast hotar med det kan konsumenten bli rädd och betala.

Oavsett om bolaget har tillstånd att bedriva inkassoverksamhet eller ej måste det följa god inkassosed. Det innebär bland annat att betalningskrav inte bör drivas in om det finns sannolika skäl för att kravet inte är lagligt eller framstår som obefogat.

Datainspektionens erfarenhet är att registrerade inkassobolag snabbt avslutar samarbeten när de inser att uppdragsgivaren är oseriös. Inspektionen har dock under hösten 2016 arbetat för att få de registrerade inkassobolagen att förbättra sina initiala kontroller av potentiella uppdragsgivare.

Finska Konkurrens- och konsumentverket har försökt komma tillrätta med problemen kring abonnemangsfällor genom att skicka ut brev till alla landets inkassobolag. Myndigheten påminner i brevet om att olagliga eller klart ogrundade skulder inte ska drivas in. Insatsen har gett positiva resultat. Vissa inkassobolag tar nu kontakt med myndigheten redan innan de åtar sig ett uppdrag för att undersöka om det aktuella företaget har något samband med abonnemangsfällor.

Betalningsförmedlare som exempelvis banker och kortutgivare, är viktiga aktörer när det gäller att få stopp på löpande dragningar från konsumenternas kortkonton och på sikt även med själva fällorna. Förmedlare har ett stort ansvar för att bidra till att konsumenter inte luras och vilseleds av oseriösa aktörer. Från Konsumentverkets sida vill vi därför inleda en dialog med företrädare för dessa branscher för att åstadkomma följande förändringar:

  • Att kortutgivare eller kortnätverk, som exempelvis Visa och Mastercard, i större utsträckning tar hänsyn till om konsumenter som vill stoppa löpande dragningar från kontot, har blivit vilseledda eller utnyttjat sin ångerrätt.
  • Att banker gör en grundlig granskning innan de ingår avtal med företag. Det är viktigt att denna granskning är grundlig och att banken undviker att ingå avtal med företag med koppling till abonnemangsfällor.
  • Att inkassobolag utreder ärenden där konsumenter bestrider betalningskrav som härrör från abonnemangsfällor och är noggrannare vid den initiala kontrollen av potentiella uppdragsgivare.
  • Att sociala medieföretag och andra annonsförmedlare bidrar genom att granska marknadsföringens innehåll och snabbt ta bort tvivelaktiga annonser.

Att konsumenter fastnar i abonnemangsfällor och har svårt att få tillbaka sina pengar efter köp med kort på nätet kan i förlängningen leda till att förtroendet för både kort som betalmedel och internet som försäljningskanal minskar. För bankerna är det också kostsamt och tidsödande att utreda kortreklamationer. Det bör därför ligga i bank- och kortbranschens intresse att förbättra situationen.

Likaså bör det ligga i inkassobranschens intresse att inte driva in fordringar för oseriösa aktörers räkning. Inte heller annonsförmedlare, som Facebook eller Google, borde vilja göra affärer med bolag som medvetet vilseleder deras användare.

Cecilia Tisell
Konsumentombudsman

Skriv ut Skriv ut
Prenumerera