KO: Allt längre lån marknadsförs aggressivt

Debattartikel 18 juni 2015

Svenska Dagbladet 2015-06-18

På Konsumentverket är vi bekymrade över att konsumenter lockas att delbetala allt lägre belopp och under allt längre tider. Marknadsföring av krediter ska vara återhållsam och måttfull och inte locka konsumenter att ta lån som de inte hade tänkt att ta, skriver Konsumentombudsman Gunnar Larsson.

Köp julklapparna nu, betala om 60 måna­der. Semestra nu, betala i höst. Lockropen för att vi ska låna pengar till konsumtion blir allt mer hög­ljudda och påträngande. Marknads­föringen av konsumtionskrediter ökar där kreditgivarna lockar med ”fördelaktiga” villkor, som exempelvis ränte- och avgiftsfria lån. Med långa avbetalningstider, ända upp till fem år, och månadskostnader på bara några hundralappar vill butikskedjorna få oss att handla på kredit.

Bolagens offensiva reklam förstärker intrycket av att det är förmånligt med låga månadskostnader och långa avbetalningstider. Ofta verkar lånet vara det som marknadsförs – inte själva produkten som finns i butiken.

Men, även om villkoren är fördelaktiga och krediten faktiskt i många fall är ränte- och avgiftsfri för konsumenten, så innebär avbetalningar en belastning på ekonomin varje månad. Konsumenten dras i åratal med betalningar för elektronikprylar, resor, kläder och möbler som sedan länge förbrukats, gått sönder eller blivit omoderna. Innehållet i tomtesäcken 2014 är i värsta fall inte slutbetalt förrän 2019.

På Konsumentverket är vi bekymrade över att konsumenter lockas att delbetala allt lägre belopp och under allt längre tider.

Marknadsföring av krediter ska vara återhållsam och måttfull och inte locka konsumenter att ta lån som de inte hade tänkt att ta. Det framgår av för­arbetena till konsumentkreditlagen samt av Konsumentverkets allmänna råd för konsumentkrediter.

Begreppen har på senare tid urholkats och det ställs i dag stor tilltro till att kreditprövningen ska stoppa konsumenter som lockas av reklamen men inte har förutsättningar att betala tillbaka lånet. Konsumentverket ser med oro på utvecklingen. Marknadsföring och kreditprövning måste hållas isär! Vi måste kunna ställa krav på marknadsföringens utformning, uppmaningar och lockelse.

Den offensiva marknadsföringen ökar självklart frestelsen att delbetala tv:n eller bilen – i stället för att spara till köpet. Den som vill betala direkt, via faktura, slipper ändå inte uppmaningen att av­betala. När fakturan kommer finns ofta två olika belopp angivna. Det ena, inte alltid det tydligaste, är fakturans totala belopp. Det andra är ett delbetalningsbelopp – återigen ett erbjudande om att del­betala köpet, det alternativ som konsumenten valde bort när avtalet ingicks.

Den här typen av marknadsföring blir allt vanli­gare. Vi ser stora risker i att konsumenten styrs mot att betala ”fel” fakturabelopp, och därmed hamnar i en ofrivillig delbetalning i stället för att betala hela fakturan som det från början var tänkt. Jag ser uppen­bara risker med att konsumenter så lätt­vindigt kan delbetala sin konsumtion. Vid sidan om avbetalning vid e-handel och butiksköp så har många konsumenter i dag ett kreditkort (ingår i de flesta kundprogram hos bankerna) som ytterligare späder på mängden eftersläpande betalningar.

Onödig skuldsättning är ett begrepp som vi allt oftare pratar om. Att delbetala inköp fast man egentligen har råd att betala hela summan direkt. Eller att lockas att handla produkter som man inte behöver för pengar man inte har.

I min roll som Konsumentombudsman har jag drivit två mål i Marknadsdomstolen, MD, som rör marknadsföring av konsumtionslån. Det ena mot Elgiganten och det andra mot Media Markt. Jag ­anser att bolagens offensiva reklam förstärker intrycket av att det är förmånligt med låga månadskostnader och långa avbetalningstider. Det är krediten och möjligheten till avbetalning som marknadsförs, inte produkterna som finns i butikerna.

Den här typen av reklam är inte förenlig med vare sig god kreditgivningssed eller god marknadsföringssed. Det är min bestämda uppfattning. Marknadsdomstolen gjorde en annan bedömning och dömde till motpartens fördel i båda målen.

Bestämmelserna om att marknadsföringen av krediter ska vara återhållsam och måttfull har sin grund i att krediter kan leda till problem, exempelvis överskuldsättning och att det är något man vill skydda konsumenterna från. Det är uppenbart att dagens krav inte räcker för att ge konsumenterna det skydd de behöver mot den alltmera aggressiva och påträngande marknadsföringen.

Jag kan inte annat än dra en parallell till alkohollagstiftningen. Där ställs det ännu strängare krav på hur reklam får lov att utformas – just för att skydda konsumenterna från överkonsumtion. Det är allmänt känt att överskuldsättning, på samma vis som alkohol, kan leda till stora problem för människor. Kostnaderna för samhället är dessutom i båda fallen skyhöga.

I slutet av april tillsattes utredningen ”En mer ansvars­full marknad för konsumentkrediter” av justitieminister Morgan Johansson. Av direktiven för utredningen framgår att utredaren bland annat ska titta på skärpta krav för marknadsföring av krediter. I direktiven står det ordagrant att ”Det bör övervägas om det i lag bör införas krav på åter­hållsamhet och måttfullhet vid marknadsföring av snabblån.”

Jag välkomnar den här utredningen, men mitt förslag till regeringen är att direktiven vidgas så att utredningen även innefattar marknadsföring av konsumtionslån och inte bara reklam för snabblån. Mitt förslag är dessutom att regeringens utredare, i denna del, utgår från den lagstiftning som gäller för marknadsföring av alkohol.

Gunnar Larsson

Konsumentombudsman (KO) och generaldirektör för Konsumentverket

Skriv ut Skriv ut
Prenumerera