Närings- och hälsopåståenden i marknadsföring

För företag

Det finns särskilda regler kring vilka närings- och hälsopåståenden som får användas i marknadsföring av livsmedel, exempelvis mat och kosttillskott. Reglerna är gemensamma för hela EU och finns i förordning 1924/2006.

Lagstiftningen skiljer på två typer av påståenden i reklam:

  • näringspåståenden – vad en produkt innehåller eller inte innehåller och
  • hälsopåståenden – vilka effekter livsmedlet har på hälsan när konsumenten äter det.

Reglerna för hälso- och näringspåståenden gäller all typ av presentation och marknadsföring av produkten. Till exempel annonser, reklam, muntlig information vid försäljning och internet samt märkning av varan.

Bara näringspåståenden i förordningen får användas

Ett näringspåstående är när ett livsmedel påstås ha bra näringsmässiga egenskaper. Det kan handla om vilken energi en produkt ger eller inte ger. Det kan också handla om vilka näringsämnen en produkt innehåller eller inte innehåller. Till exempel "låg fetthalt", "utan tillsatt socker" och "högt kostfiberinnehåll".

För att du ska få använda ett näringspåstående i din reklam måste det finnas med i bilagan till förordningen 1924/2006. Produkten måste också uppfylla kraven som förordningen ställer på påståendet. Du hittar alla tillåtna näringspåståenden i bilagan till förordningen.

Förordning 1924/2006 på Europeiska unionens webbplats

Endast godkända hälsopåståenden får användas

Ett hälsopåstående är ett påstående som antyder att livsmedlet har en positiv effekt på hälsan. Till exempel "Vitamin C bidrar till att minska trötthet och utmattning". Även en bild eller en symbol kan vara ett hälsopåstående, såsom en bild av en person med ett måttband kan utgöra ett påstående om viktnedgång.

För att du ska få använda ett hälsopåstående i marknadsföringen måste påståendet vara godkänt av EU-kommissionen.

Godkända hälsopåståenden på Europeiska kommissionens webbplats

Checklista när du ska använda hälsopåståenden

  • Rör påståendet det godkända ämnet eller produkten?
  • Finns påståendet med i förteckningen över godkända hälsopåståenden?
  • Har påståendet samma formulering som det godkända? Om inte, har det samma betydelse?
  • Innehåller produkten tillräckligt stor mängd av ämnet som påståendet avser?

Granskning av hälsopåståenden pågår fortfarande för vissa ämnen, bland annat växtbaserade substanser och deras påstådda hälsoeffekter. Trots att påståendena ännu inte har godkänts kan du få använda dem, på företagets ansvar, tills det har kommit ett beslut. Påståendena måste dock uppfylla förordningens övriga krav och får till exempel inte vara vilseledande.

Om närings- och hälsopåståenden i marknadsföring på Livsmedelsverkets webbplats

Förbjudna hälsopåståenden

Du får inte använda hälsopåståenden som inte blivit godkända av EU-kommissionen. Det finns också särskilda förbud mot vissa typer av hälsopåståenden i marknadsföring. Exempel på sådana påståenden är påståenden som:

  • är felaktiga, tvetydiga eller vilseledande,
  • hänvisar till rekommendationer av enskilda läkare eller fackmän på området,
  • hänvisar till hur snabbt eller hur mycket hen kan gå ned i vikt,
  • ger intryck av att hälsan skulle kunna påverkas negativt om hen inte konsumerar livsmedlet,
  • leder till tvivel om andra livsmedels säkerhet och/eller näringsmässiga lämplighet,
  • uppmuntrar till överkonsumtion av ett livsmedel,
  • hänvisar till förändringar i de fysiologiska funktionerna och kan ge upphov till rädsla hos konsumenterna.

Marknadsföringen får inte heller påstå att livsmedel förebygger, botar eller behandlar sjukdomar. Produkter med dessa påståenden kan klassas som läkemedel och måste vara godkända eller registrerade för att få marknadsföras och säljas. Exempel på medicinska påståenden:

  • förebygger hjärt- och kärlsjukdomar
  • förstärker immunförsvaret
  • minskar smärta
  • lindrar artrit

Läs mer om marknadsföring av medicinska produkter

Myndigheternas tillsynsansvar

  • Konsumentverket är tillsynsmyndighet för marknadsföring av livsmedel
  • Livsmedelsverket och landets kommuner ansvarar för tillsynen av information och marknadsföring i butiker och på livsmedelsförpackningar
  • Läkemedelsverket ansvarar för tillsyn av marknadsföring av läkemedel.
Senast granskad 7 mars 2018