Uppsatsämnen inom miljö

Konsumentverkets förslag på uppsatsämnen inom området miljö. Kontaktperson för respektive område finns angiven i anslutning till uppsatsförslagen.

Kontaktperson på Konsumentverket för ämne nummer 1-5 nedan är
Johan Jarelin, johan.jarelin@konsumentverket.se

Förslag på ämnen:  

1. Hur kan man beskriva konsumenters förutsättningar för hållbara val på en utvald konsumentmarknad? Hur ser utbud, prisbild och informationstillgång ut i praktiken, t.ex. i butik, på nätet etc?

Kort bakgrund: Konsumentverket har ett uppdrag att bevaka och analysera förutsättningarna för konsumenter att agera på ett ur miljösynpunkt hållbart sätt. I arbetet med det uppdraget är vi intresserade av att se hur konsumentmarknader av olika karaktär kan beskrivas när det gäller sådana förutsättningar för konsumenter.

Vi ser framför oss att förutsättningarna på olika marknader beskrivs i ett brett perspektiv, t.ex. när det gäller utbud, prisbild och informationstillgång. Analysen görs lämpligen med beaktande av skillnader utifrån ett jämställdhetsperspektiv, d.v.s. vad som skiljer och vad är lika gällande män, kvinnor, pojkar och flickors möjligheter att agera med miljöhänsyn. Fältstudier i form av besök i butiker och sökningar inom näthandel kan vara exempel på möjliga undersökningsmetoder. 

2. Hur kan man beskriva konsumenters förutsättningar för hållbara val utifrån en utvald typ av påverkansfaktor (t.ex. utbud, prisbild, informationstillgång etc)? Hur varierar förutsättningarna för denna påverkansfaktor exempelvis mellan olika slags varor och tjänster?

Kort bakgrund:I detta förslag på ämne har vi vänt på perspektivet gentemot förslaget i ämne nummer 1. Här tänker vi oss att utgångspunkten är någon enskild faktor som påverkar i vilken grad konsumenter gör val med miljöhänsyn, exempelvis priset. En sådan uppsats skulle kunna samla och analysera den kunskap som finns kring hur priset på varor och tjänster som är mer miljömässigt hållbara påverkar konsumenternas benägenhet att göra sådana val. Vilken kunskap finns om hur de faktiska prisskillnaderna ser ut mellan det ”konventionella” utbudet och ”miljöutbudet”? För vilka varor och tjänster har denna påverkansfaktor större betydelse för val med miljöhänsyn och på vilka marknader är betydelsen mindre? Även i detta fall kan fältstudier i form av besök i butiker och sökningar inom näthandel vara exempel på möjliga egna undersökningsmetoder. 

3. Vilka data skulle kunna ge en bra beskrivning av konsumenternas faktiska beteende när det gäller miljöanpassad konsumtion?

Kort bakgrund: Konsumentverket är intresserade av att se vilka data, i första hand sådana som tas fram systematiskt och regelbundet, som skulle kunna användas för att beskriva konsumenternas faktiska beteende när det gäller miljöanpassad konsumtion. Det kan t.ex. handla om försäljningsstatistik för miljömärkta produkter, uppgifter om källsorterat hushållsavfall, fördelning mellan olika transportslag för resvanor mm. När man ser dessa data samlat och med en tidsserie bakåt i tiden, vilken bild ger det av graden av miljöbeteende hos konsumenterna? Ger de tillgängliga data möjlighet att särskilja olika grupper av konsumenter och visa på skillnader?

4. Vilka undersökningsresultat finns när det gäller svenska konsumenters kunskaper och attityder när det gäller hållbar konsumtion, och vad visar de resultaten?

Kort bakgrund:I detta förslag på uppsatsämne är vi intresserade av att få en sammanställning av och diskussion kring olika resultat där man undersökt svenska konsumenters kunskaper och attityder när det gäller miljömässigt hållbar konsumtion, med beaktande av skillnader utifrån ett jämställdhetsperspektiv, d.v.s. vad som skiljer och vad är lika gällande män, kvinnor, pojkar och flickors kunskaper och attityder. Främst intresserar vi oss för kunskaper och attityder med en tydlig konsumentkoppling, t.ex. kunskaper kring olika miljömärkningar, uttalad vilja att göra val med miljöhänsyn vid köp av olika varor och tjänster, attityder till källsortering av avfall, attityder kring olika åtgärder som skulle kunna få konsumenter att förändra sin konsumtion mot en minskad miljöpåverkan, samt annat som har att göra med miljöeffekter kopplade till olika ageranden som konsument. 

5. Konsumenten i den cirkulära ekonomin – möjligheter och hinder

Kort bakgrund:En mer cirkulär ekonomi är en viktig väg till att lösa miljöproblemen. I det här ämnesförslaget tänker vi oss att konsumentens roll i en mer cirkulär ekonomi skulle belysas och diskuteras. På vilka sätt kan konsumenten göra mer cirkulära val? Vilka förutsättningar finns för sådana val? Hur skulle sådana val kunna stimuleras?

6. Utvärdera coachningsprojekt- hur framgångsrika är de på lång sikt?

Kort bakgrund: Genom åren har det på olika platser i Sverige genomförts coachningsprojekt där exempelvis familjer eller bostadsområden har uppmuntrats att ändra livsstil i mer hållbar riktning under en viss period. Det finns flera utvärderingar som har tittat på dessa projekt kortsiktigt men ytterst få har följt upp hur dessa coachningsprojekt har påverkat livsstilen på lång sikt. Har kostnaden för projektet lönat sig? Går det att göra de coachande personerna till inspiratörer och vidareförmedlare av budskapet som ett sätt att sprida metoden vidare? Hur har motivationen varit på kort och lång sikt? Någon skillnad på kvinnor och män? Ung och gammal?

Kontaktperson på Konsumentverket:
Maria Nyquist, Maria.Nyquist@konsumentverket.se

7. Modeller för hållbar konsumtion –sammanställning av teorier som tillämpas inom forskning för att förklara hållbara konsumtionsmönster.

Kort bakgrund: Sammanställningen syftar till att förse Konsumentverket med aktuella kunskaper om vad som avgör och kan förklara ett hållbart konsumentbeteende. Sammanställningen bör innefatta modellens bidrag till kunskap om åtgärder för hållbar konsumtion.

8. Åtgärder hållbar konsumtion, metod för konsekvensanalys av mindre gynnade grupper i samhället

Kort bakgrund: I en analys utförd av Naturvårdsverket av hur jämställdhet och jämlikhet hänger ihop med miljömålen, konstateras att utformandet av miljöförbättrande åtgärder i möjligaste mån bör ta i beaktande hur de påverkar mindre gynnade grupper i samhället, så att inte måluppfyllelsen av målet om minskad ojämlikhet försvåras. Hur kan beslutsfattare och myndigheter säkerställa att de miljöförbättrande åtgärderna som föreslås beaktar påverkan på mindre gynnade grupper i samhället? Vilken typ av analys/er kan och behöver genomföras?

9. Kartläggning av vad forskningen säger om reklamationers betydelse för produktutveckling

Kort bakgrund: I arbetet med att förstå konsumtionens miljöpåverkan och konsumenters förutsättningar att agera med miljöhänsyn har frågor väckts gällande rätten att reklamera och vilken betydelse den rätten har och kan ha för en mer hållbar produktutveckling. Finns det stöd i forskning för antagandet att reklamationer kan fungera som en drivkraft för företag att utveckla produkter som håller bättre?  Vilken påverkan har reklamationer på företaget?

Kontaktperson på Konsumentverket för ämne nummer 7-9 ovan är:
Anna-Maria Lundholm Anna-Maria.Lundholm@konsumentverket.se

Senast granskad 18 mars 2021