Remiss av En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle

Remissyttrande: 30 december 2016
REMISSYTTRANDE

Diarienummer 2016/1171

Socialdepartementet
s.registrator@regeringskansliet.se
s.fst@regeringskansliet.se

Ert dnr S2016/04598/FST

MFD: s förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshinderområdet

Konsumentverket tillstyrker MFD: s förslag om nytt nationellt mål för funktionshinderspolitiken, förslaget om ny inriktning på arbetet i funktionshinderspolitiken och förslaget om att ansvars- och finansieringsprincipen utgör utgångspunkten för samhällets insatser i funktionshinderspolitikens genomförande.

Konsumentverket har valt att kommentera de förslag som vi anser har störst påverkan på vår verksamhet. Vi har inga synpunkter på de förslag där vi inte lämnat några kommentarer.

Förslag 4 Revidering av förordning 2001:526

Konsumentverket instämmer i MFD: s förslag om att statliga myndigheters ansvar inom funktionshinderspolitiken enbart ska styras genom förordning 2001:526 och att förordningen ska revideras utifrån föreslagna förändringar.

Konsumentverket anser dock att uppföljningen av de planer som ska tas fram ska ske på ett sådant sätt, som stämmer överens med myndighetens ordinarie metoder för verksamhetsuppföljning.

Nivå 2 Myndigheter med särskilt ansvar

Konsumentverket är positiv till formuleringen att myndigheter med ett särskilt ansvar ska ha en central roll inom sitt samhällsområde som innebär att funktionshinderspolitiken prioriteras av dessa myndigheter. Vi anser dock att det behöver förtydligas vad det innebär att myndigheterna ska ha en roll i att ”skapa förutsättningar” för andra aktörer inom ett specifikt samhällsområde.

Förslag 8:1 Effektmål - jämlikhet och delaktighet för individer

Konsumentverket instämmer i förslaget om att effektmål är en bra målnivå för de elva samhällsområdena. Vi anser dock att effektmålet för samhällsområdet ”Konsument” kan formuleras så att det ligger närmare det konsumentpolitiska målet som är ”Fungerande konsumentmarknader och en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion”.

Förslag 8:2 Resultatmål - förutsättningar för jämlikhet och delaktighet

Konsumentverket är positivt till att resultatmål införs som den tredje målnivån. Vi anser dock att det är vi själva som bör ta fram egna resultatmål som är anpassade till vår egen verksamhet inom området Konsument. Det är oklart vad MFD menar med sin skrivning om att ytterligare mål kan behövas och att föreslagna mål bör diskuteras och eventuellt revideras i samråd med de aktörer som har ett ansvar för genomförandet av funktionshinderspolitiken.

Vi utvecklar våra synpunkter om de föreslagna resultatmålen under förslag 28.

Förslag 8:3 Aktiviteter - det konkreta arbetet mot målen

Konsumentverket tillstyrker föreslaget om att myndigheter ska genomföra aktiviteter för att nå effekt- och resultatmålen. Eftersom strategiperioden föreslås att vara nio år och handlingsplanerna 3-åriga så vill vi betona att det är viktigt att aktiviteterna både bör kunna revideras och kompletteras.

Förslag 12:2 Effektmål följs upp med mått på jämlikhet

Konsumentverkets instämmer i förslaget men våra erfarenheter är att det kan vara problematiskt att genomföra kvantitativa individundersökningar där syftet är att bryta ner statistiken på grupper med olika funktionsnedsättningar.

Förslag 12:3 De som ska ansvara för uppföljning

Konsumentverket instämmer i förslaget om att ett antal myndigheter bör få i uppdrag att säkerställa möjligheten att följa upp effekt- och resultatmål. Vi anser dock att det är viktigt att det i ett tidigt skede blir klarlagt vilka myndigheter ”med ansvar för statistik analys och uppföljning” som förväntas delta i arbetet med uppföljningen av effekt- och resultatmål.

Förslag 13 Planering, genomförande och uppföljning av strategin

Konsumentverket instämmer i förslaget, men vill att en punkt om framtagande och avstämning av resultatmål läggs till i tidsplanen, förslagsvis i början av 2017.

Förslag 28 Mål för konsumentområdet

Konsumentverket avstyrker förslaget om resultatmål för samhällsområdet Konsument.

Allmänna reflektioner på valet av delmål och karaktären av delmålen

Konsumentverkets uppfattning är att det är vi själva som bör formulera och besluta om resultatmål för funktionshinderområdet, möjligen i samråd med MFD. Vi tror att det är en fördel om resultatmål inom funktionshinderområdet följer samma principer som övriga mål på myndigheten.

Flera av de föreslagna resultatmålen fokuserar på områden där det finns problem för konsumenterna i form av bristande tillgänglighet, något som vi bland annat sett i våra undersökningar om tillgänglighet i butiker.  Vår bedömning är dock att informationsinsatser om tillgänglighet behöver kompletteras med en effektiv tillsyn för att det ska ske någon förändring. Konsumentverket har dock inga verktyg att agera mot näringsidkarna när det gäller bristande tillgänglighet. Detta ser vi som ett problem. Oavsett vilka mål som formuleras så behöver vi ha en realistisk möjlighet att formulera aktiviteter som bidrar till måluppfyllelsen. För att kunna göra det måste målen antingen vara formulerade så att vi kan bidra genom de verktyg vi förfogar över eller så behöver verktygen ses över.

Av de resultatmål som MFD föreslagit är det endast ett av målen (personer med funktionsnedsättning har en ökad kännedom om sina rättigheter som konsumenter), som ligger inom ramen för Konsumentverkets ordinarie verksamhet. Arbetet mot övriga resultatmål skulle innebära en risk att arbetet mot de föreslagna målen blir sidospår och att en integrering av funktionshinderfrågorna i vår ordinarie verksamhet uteblir. Detta skulle i så fall inte följa den princip om ansvars- och finansieringsprincipen som föreslås i förslag 3.

Konsumentverket har inlett ett arbete med att analysera vilka målgrupper som är särskilt utsatta och sårbara för olika marknadsföringsåtgärder och på olika marknader. I målgruppsarbetet ingår bland annat variablerna funktionsförmåga, ålder och kön. Syftet är att vi ska bli ännu bättre på att kunna prioritera de insatser vi gör. Det är också ett sätt att integrera olika perspektiv i den ordinarie verksamheten.

Konsumentpolitiken är ett tvärsektoriellt politikområde där många myndigheter har ett ansvar. Vi anser att det finns ett flertal myndigheter förutom Konsumentverket som arbetar med konsumentfrågor och som är viktiga aktörer inom funktionshinderpolitiken, till exempel Post- och telestyrelsen, Finansinspektionen och Kronofogden.

Konsumentverkets uppfattning är också att Diskrimineringsombudsmannen är en aktör som bör ha ett ansvar i att arbeta mot målen om ökad tillgänglighet. Diskrimineringsombudsmannen uttrycker själva att deras tillsyn över lagstiftningen om bristande tillgänglighet som diskriminering har inneburit en förbättrad tillgänglighet och ett ökat intresse för frågorna hos näringsidkare.

Synpunkter på de föreslagna delmålen

 

Tillgänglighet i butiker har ökat

Som vi redovisade i vår slutrapport gällande förra strategiperioden, så har vi hittills haft svårt att se effekter av de informationsinsatser vi gjort till handeln om de tillgänglighetskrav som finns på butiker. Vår erfarenhet är att det är svårt för oss att uppnå det föreslagna målet på grund av att vi saknar flera av de verktyg som omnämns av MFD och som behövs för att kunna påverka privata aktörer (tillsyn över lagstiftning, krav i upphandling och standarder). Vi tror däremot att Diskrimineringsombudsmannen och kommunernas byggnadsnämnder, som har tillsyn över befintlig lagstiftning, har större möjligheter än oss att nå framgång med ökad tillgänglighet i butiker.

Tillgänglighet i restauranger och caféer har ökat

Konsumentverket har inte någon erfarenhet av att arbeta med tillgänglighetsfrågor gällande restauranger och caféer. Vår bedömning är dock att vi ser liknande svårigheter gällande detta mål som i målet med tillgänglighet i butiker.

Konsumentverkets uppfattning är att ansvaret för de delmål som gäller ökad tillgänglighet i butiker samt caféer och restauranger har en mer naturlig tillhörighet till det föreslagna samhällsområdet ”Byggd miljö och samhällsplanering” och de tillhörande resultatmålen ”Enkelt avhjälpta hinder är åtgärdade” och ”Tillgängligheten i den byggda miljön har ökat”.

Vi ser dock att föreskrifterna om enkelt avhjälpta hinder behöver förtydligas, bland annat gällande hur ansvarsfördelningen ser ut mellan fastighetsägare och hyresgäst.

Tillgänglighet på webbplatser och e-tjänster har ökat

Målet är viktigt och angeläget, men Konsumentverket ser svårigheter i att arbeta mot detta delmål. Själva målet är brett och det framgår inte om det gäller webbplatser och e-tjänster som säljer varor/tjänster till konsumenter eller om det gäller samtliga webbplatser och e-tjänster. Det finns idag inga lagkrav på privata aktörer att tillhandahålla tillgängliga webbplatser och e-tjänster. Detta kan innebära svårigheter att nå framgång i arbetet med att nå delmålet på grund av brist på verktyg (se skrivning ovan gällande tillgänglighet till lokaler). Konsumentverket har idag inte något uppdrag inom detta område.

Kunskapen om funktionshinder har ökat hos de som äger och driver och ansvarar för verksamhet som riktar sig till konsumenter

Konsumentverket anser att det föreslagna målet är orealistiskt. Det gäller dels att målgruppen är stor, men också att ämnet är brett och svävande. Dessutom saknar vi kanaler att nå den målgrupp som avses i målet. Vi har visserligen information till företag om viktiga lagar inom konsumentområdet på vår webbplats. När det gäller lagstiftning där personer med funktionsnedsättning har särskilda rättigheter (resenärers rättigheter) informerar vi berörda näringsidkare om lagkraven, bland annat på möten med branschföreträdare och andar berörda aktörer. Vår bedömning är dock att det finns stora svårigheter att hitta relevanta metoder och aktiviteter för att nå målet och det finns även svårigheter i att mäta måluppfyllelsen.

Personer med funktionsnedsättning har en ökad kännedom om sina rättigheter som konsument

Konsumentverket är positivt till det föreslagna målet eftersom det ligger nära Konsumentverkets egna resultatmål som handlar om att konsumenter ska känna till och hitta Konsumentverkets stöd, och att stödet ska vara lättillgängligt och användbart. Vi ser dock svårigheter att kunna rikta aktiviteter till just denna målgrupp och även svårigheter att följa upp målet med ”personer med funktionsnedsättning” som indelningsgrund.

Detta yttrande har beslutats av Peter Vikström, chef Analysenheten. I handläggningen har också ställföreträdande generaldirektör Ivar Rönnbäck, avdelningschef Joachim Allard och föredragande, utredare Anna-Carin Widmark deltagit.

Peter Vikström                                                 
Anna-Carin Widmark