Remiss ”En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige”

Remissyttrande: 18 oktober 2016

REMISSYTTRANDE

Diarienummer: 2016/922

Konsumentverket ser generellt positivt på strategins förslag på mål och åtgärder, som om de blir verklighet bör kunna leda till en minskad klimatpåverkan från hushållens konsumtion.

Avsnittvisa kommentarer

4.2 Utgångspunkter för arbetet med att nå etappmålen och det långsiktiga målet

I avsnittet finns en underrubrik om förutsättningar för beteendeförändringar. Konsumentverket instämmer i nyttan med att hushållen får relevant information, bl.a. i form av olika typer av produktmärkningar och certifieringar. Det är dock angeläget att detta inte blir ett huvudspår när det gäller insatser för att skapa hållbara konsumentval. Forskningen är relativt entydig kring att konsumenternas möjligheter att med sina val skapa en miljömässigt hållbar konsumtion är begränsade. Huvudspåret bör därför vara olika styrmedel som syftar till att avlägsna de valalternativ som är problematiska från klimatsynpunkt, så att de inte finns i konsumenternas utbud. Inte att konsumenterna på egen hand ska välja bort dem. Så kallad nudging i form av att reglera omständigheterna kring konsumenternas valsituation kan vara ett komplement.

6.1 Klimatfrågan behöver integreras i alla politikområden

Konsumentverket ställer sig positivt till den föreslagna analysen av hur andra samhällsmål förhåller sig till klimatfrågan. Vår bedömning är att det är relativt vanligt med målkonflikter där klimat- och andra miljömål får stryka på foten i relation till andra samhällsmål.

6.2 Prissättning av utsläpp av växthusgaser

Den typ av starka övergripande styrmedel som föreslås i detta avsnitt ser Konsumentverket som en mer framgångsrik väg för att skapa en hållbar konsumtion, jämfört med t.ex. att genom miljömärkning och annan miljöinformation förvänta sig att konsumenterna kommer att leda vägen mot klimatmålen.

6.5 Strategier för material- och energihushållning i samhället, cirkulär ekonomi och delande ekonomi stödjer klimatstrategin

För att konsumenterna ska bidra till klimatmålen inom detta område är det bl.a. viktigt med goda förutsättningar att lämna avfall till återvinning, och att kostnader för underhåll/reparation behöver bli attraktivare i förhållande till att köpa nytt.

7.2 Transporteffektivt samhälle

För att konsumenterna ska välja persontransporter med mindre klimatpåverkan är det viktigt att sådana valalternativ blir mer attraktiva än idag. När det gäller transporteffektivitet kan detta handla om behov av attraktiva kollektiva transportlösningar samt goda förutsättningar för gång och cykel. Detta bör gå hand i hand med att valalternativ med större klimatpåverkan blir mindre attraktiva genom t.ex. prissättning av utsläpp av växthusgaser.

Konsumentverket ser positivt på åtgärdsförslagen i detta avsnitt.

7.3 Energieffektivare fordon och 7.4 Förnybara drivmedel

Konsumentverket bedömer att konsumenterna i dagsläget har problem att orientera sig i den osäkra situationen på bilmarknaden utifrån miljöperspektivet. Det är svårt som konsument att veta vilka bilar/drivmedel som kommer att gälla om några år bland alla mer eller mindre nya varianter (elbilar, elhybrider, laddhybrider, bränslecellsbilar, biogas, etanol mm). Bilhandlarna har inte heller några säkra svar. Teknikutvecklingen är förstås svår att förutspå, men det är angeläget med långsiktiga styrmedel som gör att man kan undvika snabba svängningar av typen etanolboomen som dog ut.

8.4 Jordbruket – en möjlighet i klimatomställningen?

I avsnittet lyfts den stora potentialen hos en förändrad livsmedelskonsumtion fram. Det är dock påfallande tomt i texten när det gäller kring vad som kan göras för att underlätta för privatkonsumenter att konsumera livsmedel med lägre klimat- och miljöpåverkan.

Det vore angeläget att komma fram med tydligare idéer på åtgärder riktade på konsumtionen.

10 Utsläpp av växthusgaser kopplade till import och export

I delbetänkandet om ett klimatpolitiskt ramverk (SOU 2016:21) angavs att det nu aktuella betänkandet skulle innehålla en mer utförlig belysning av hur klimatpåverkande utsläpp som uppstår utomlands som följd av svensk konsumtion ska hanteras när det gäller mål för minskad klimatpåverkan. Detta återfinns i kapitel 10.

Här lyfts mätproblem fram, liksom brist på rådighet när det gäller åtgärder i utlandet. Miljömålsberedningen anser inte det lämpligt att sätta mål för de konsumtionsbaserade utsläppen. Några tydliga förslag på åtgärder eller styrmedel finns inte heller. Man hänvisar till att varje regering har möjligheter att besluta om och vidta åtgärder för att främja en hållbar konsumtion.

Konsumentverket kan se att regeringens nyligen lanserade strategi för hållbar konsumtion innehåller komponenter som kan leda i rätt riktning. Vi bedömer dock att det kommer att krävas betydligt mer för att nå hållbara konsumtionsmönster när det gäller klimatpåverkande utsläpp som uppstår utomlands som följd av svensk konsumtion.

11 Utrikes flyg och sjöfart

Med tanke på att flyget har så stor klimatpåverkan är det ett problem att flyg idag är så pass attraktivt som val av färdmedel för konsumenterna. Konsumentverket instämmer i att det är viktigt med en övergång till mer miljömässigt hållbara transportmedel för att minska klimatpåverkan från utrikes flyg. Åtgärder/styrmedel som kan gå i den riktningen är därför angelägna.

15.2.2 Begränsade utsläpp från småskalig vedeldning

I detta avsnitt är konsumentaspekten mycket tydlig. Det är de hushåll som eldar "fel" som behöver åtgärdas. Konsumentverket kan instämma i de föreslagna åtgärderna, men har svårt att bedöma om de är tillräckliga för att nå målen.

____________________________________________

Detta yttrande har beslutats av enhetschef Peter Vikström. I den slutliga handläggningen har också utredare Johan Jarelin deltagit som föredragande.

........................................................

Peter Vikström
Beslutande

Johan Jarelin
Handläggare