Fokus premiepension – betänkande av 2016 års premiepensionsutredning (SOU 2016:61)

Remissyttrande: 27 januari 2017
REMISSYTTRANDE

Diarienummer: 2016/1256
Ert Dnr: Fi2016/03397/FPM

Finansdepartementet
103 33 Stockholm

Konsumentverket begränsar sitt yttrande till de delar som rör verkets uppdrag att ta tillvara konsumenternas intressen.

Konsumentverket välkomnar den förnyade översynen av premiepensionssystemet utifrån alternativ 1 och 2 i Vägvalspromemorian. Utgångspunkt för de åtgärder som vidtas inom området bör enligt Konsumentverkets bedömning vara att pensionssparare generellt har bristande kunskaper om och engagemang för sitt premiepensionssparande. Konsumentverket vill dock understryka vikten av att även tillgodose intressena för de som är aktiva och har kunskaper att själva hantera sitt premiepensionssparande.

Av en undersökning genomförd av TNS Sifo[1] år 2013 framgår att de främsta anledningarna till att pensionsspararen väljer att anlita en rådgivare/förvaltare är att denne anser sig sakna kunskap samt att systemet är svårt och krångligt. Därför är det viktigt att premiepensionssystemet utformas på ett sådant sätt att det är lättillgängligt och användarvänligt. Detta för att den enskilde ska kunna göra välgrundade och aktiva val.

På senare tid har Konsumentverket uppmärksammat att marknaden för förvaltnings- och rådgivningstjänster avseende premiepension har blivit alltmer problematisk för konsumenter. Detta trots att det vidtagits åtgärder så som införandet av ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning[2] av sådana tjänster. Konsumentverket anser att ovanstående visar på att det finns brister i systemet ur ett konsumentskyddsperspektiv och dessa bör beaktas vid valet mellan alternativ 1 och 2 samt även vad gäller hur systemet ska utformas.  

4.4.2 Regelbundna utvärderingsval m.m.

Med utgångspunkt i att den genomsnittlige pensionsspararen har bristande kunskaper och engagemang i frågor som rör premiepensionssparandet ser Konsumentverket positivt på utredningens förslag om införandet av regelbundna utvärderingsval.

Konsumentverket anser att det finns skäl för att sparare som redan uppvisat en viss grad av aktivitet inte bör omfattas av kravet på bekräftelse för att inte få sitt kapital överfört till förvalsalternativet. Detta då aktivitet hos spararen bör anses uppfylla syftet med bekräftelsevalet. En sparare som genom sin aktivitet visat att denne anser sig besitta engagemang och kunskap för sitt sparande bör därför inte genom passivitet få sitt kapital placerat i förvalsalternativet, exempelvis på grund av förbiseende av utvärderingsvalet. Mot detta talar dock att pensionssparares kapital kan stå under förvaltning, vilket kan innebära att spararens aktivitet är skenbar. Om även de som inte omfattas av kravet på bekräftelse får ett informationsutskick bör effekterna av detta till viss del kunna motverkas.

Konsumentverket anser också att frågan om huruvida utvärderingsval ska omfatta även sparare inom förvaltningsmodellen Färdiga riskportföljer bör utredas ytterligare. Detta mot bakgrund av att det bör göras en viss åtskillnad mellan sparare som har sitt kapital placerat i de fonder som kan väljas inom alternativet Egen portfölj och de som valt något av de statliga alternativen inom förvaltningsmodellen Färdiga riskportföljer.  

Vad avser förslaget om att utvärderingsval ska genomföras vart sjunde år anser Konsumentverket att frågan bör utredas ytterligare med beaktande av spararnas beteende.

4.5 Framhålla Förvalsalternativet

Konsumentverket delar utredningens bedömning att det i Pensionsmyndighetens informationsuppdrag får anses ingå en rätt att informera pensionsspararna om att Förvalsalternativet är avsett att vara ett bra statligt alternativ för pensionssparare som inte vill, eller upplever att de inte själva kan, sätta samman och löpande förvalta en individuellt anpassad premiepensionsportfölj. En sådan utformning beaktar intresset för såväl de pensionssparare som har bristande engagemang och kunskap som för de som vill vara aktiva.

4.6 Individuell kostnadsdebitering baserat på utnyttjande av fondtorget

Konsumentverket delar utredningens bedömning om att det inte bör införas någon fondbytesavgift. Konsumentverket är dock tveksamt till utredningens förslag om att Pensionsmyndigheten ska få i uppdrag att undersöka möjligheterna att tillåta s.k. uttagsavgifter i de fonder som är anslutna till premiepensionssystemet.  

Som Konsumentverket framfört i tidigare remissyttranden (bl.a. över SOU 2005/87 och Ds 2013:35) är en grundläggande idé i premiepensionssystemet att det är pensionsspararna som ska bestämma hur medlen placeras då det är dessa som bär den finansiella risken för placeringen. Detta bör innebära att en pensionssparare som vill ändra sammansättningen i sin fondportfölj ska kunna göra detta utan att drabbas av en avgift. Konsumentverket vidhåller denna uppfattning och anser att även införandet av uttagsavgifter riskerar att motverka premiepensionsspararnas intresse av att regelbundet se över sitt sparande.

4.8 Begränsa risktagandet på fondtorget

Utredningen föreslår att det inte bör införas några begränsningar av utbudet på fondtorget med avseende på risk. Huvudsakligen beror detta enligt utredningen på att det är förenat med stora svårigheter att hitta en lämplig metod för att begränsa risken på fondtorget. Konsumentverket instämmer i att det kan finnas svårigheter att hitta en lämplig metod, men anser inte att man kan stanna vid en sådan bedömning.

Då syftet med premiepensionssystemet är att på bästa sätt trygga den enskilde individens pension bör frågan om begränsning av fondutbudet med detta som utgångspunkt utredas ytterligare. Inom ramen för en sådan utredning bör även hanteras frågan om eventuell metod för begränsning.

4.9.1 Premiepensionssparar-skyddet

Enligt Konsumentverkets uppfattning har premiepensionsspararna redan idag samma konsumentskydd, i samband med marknadsföring, rådgivning och diskretionär portföljförvaltning, som konsumenter på de finansiella marknaderna har generellt. Konsumentverket är därför tveksamt till behovet av ytterligare utredning av skyddet ur dessa perspektiv.

Konsumentverket tillstyrker dock utredningens förslag om att utreda behovet av ytterligare skydd som kan behövas mot bakgrund av de unika förutsättningar som gäller för det obligatoriska premiepensionssparandet. 

Som framgått i inledningen av detta yttrande har Konsumentverket på senare tid sett ökade konsumentproblem i samband med marknadsföring av tjänster kopplade till premiepension. Som utredningen framför är det rimligt att anta att upplevd otillräcklig kunskap hos pensionsspararna leder till en ökad efterfrågan av den här typen av tjänster.

Enligt Konsumentverkets bedömning är det vanligt att aktörer vid marknadsföring av den här typen av tjänster använder sig av otillåtna affärsmetoder. Som exempel på de problem som uppstått kan nämnas att bolag inte iakttar reglerna om skriftlighetskrav vid telefonförsäljning och genom åtkomst till konsumentens BankID, utan dennes vetskap eller medgivande, genomfört ändringar i konsumentens premiepensionssparande. Under året sade Pensionsmyndigheten upp avtalet med en fondförvaltare som genomfört sådana otillåtna byten. Bolaget vägrade dock säljordern. I slutändan är det den enskilde spararen som bär risken för att innehavet går förlorat. Detta tyder på att de åtgärder som vidtagits i form av införandet av skriftlighetskrav vid telefonförsäljning av premiepensionstjänster inte fullt ut gett önskad effekt. Därtill anser Konsumentverket att det är problematiskt att pensionsspararna står risken för att aktörer inom premiepensionssystemet missköter sig.

Konsumentverket har också noterat att Pensionsmyndigheten har fått i uppdrag att analysera och klargöra de risker som kan uppstå när fondbolag och fondförvaltningsbolag som förvaltar fonder på Pensionsmyndighetens fondtorg brister i att följa reglerna samt föreslå åtgärder för att reducera dessa risker. Detta uppdrag tycks till viss del sammanfalla med vad utredningen föreslår.

5 Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen

Konsumentverket delar utredningens förslag att det inte bör införas någon ordning med successiv övergång till den traditionella försäkringen.

Konsumentverket vill dock påtala att verket anser att en utgångspunkt vid utformningen av systemet bör vara intresset för pensionärer att trygga kapitalet under uttagsperioden. Som även lyfts i utredningen visar en rapport[3] från Inspektionen för socialförsäkringen att de flesta verkar föredra traditionell försäkring och majoriteten tenderar att välja en sådan vid en neutral valsituation. Av rapporten framgår även att de som förmodas ha en förhållandevis sämre finansiell förmåga också är de som är mest bundna av valet av fondförsäkring.

Vilket som är mest förmånligt för den enskilde pensionären är beroende av ett antal olika variabler och är inte möjligt att uttala sig om i förväg. Konsumentverket anser därför, i motsats till utredningen, att det är olämpligt att ”puffa” för fondförsäkringen under uttagsperioden.  

7 Översiktlig analys av Alternativ 2

Utredningen har haft i uppdrag att på en översiktlig nivå analysera och eventuellt komplettera beskrivningen i Vägvalspromemorian av de konsekvenser som finns i Alternativ 2. Konsumentverket anser att detta alternativ bör utredas ytterligare och att en sådan utredning även bör ta ställning till huruvida Alternativ 1 eller 2 är mest lämpligt.

Det som mer ingående bör utredas är vilka fördelar det finns för pensionsspararna med att, genom införandet av ett statligt fondtorg, begränsa antalet val på så sätt som föreslagits i Alternativ 2 i Vägvalspromemorian. Detta bör ställas i relation till de minskade valmöjligheter och potentiellt minskade möjligheter till avkastning en sådan ordning skulle innebära, särskilt för de pensionssparare som är aktiva och engagerade.

Ett ytterligare incitament till en utredning som närmare jämför de båda alternativen är den senaste tidens ökade problem för konsumenter med anledning av rådgivnings- och förvaltningstjänster avseende premiepension, vilka redogjorts för ovan. Dessa problem på marknaden, som alltså sannolikt har sin grund i pensionsspararnas bristande kunskaper, bör enligt Konsumentverkets bedömning motivera att en utredning som närmare värderar Alternativ 1 och 2 i förhållande till varandra genomförs.

.........................................

Detta yttrande har beslutats av avdelningschefen Joachim Allard. I handläggningen har också juristerna Malin Fors, Maria Wackerfeldt och föredragande jurist Otto Johansson Hansson deltagit.

Joachim Allard
Beslutande                                                   

Otto Johansson Hansson
Föredragande


[1] Marknadsföring av finansiella tjänster – erfarenheter bland konsumenter, TNS Sifo 2013-08-22. Beställd av Konsumentverket, Pensionsmyndigheten och Finansinspektionen.

[2] Lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler, 3 kap. 4 a §

[3] Val av traditionell försäkring eller fondförsäkring vid pensionering, Rapport 2014:26. s 7-8