Europeiska kommissionens förslag vad gäller bättre tillsyn och modernisering av EU:s konsumentskyddsregler (COM(2018) 185 final)

Remissyttrande: 14 juni 2018
REMISSYTTRANDE

Vårt Dnr: 2018/487
Ert Dnr: Fi2018/01709/KO

Konsumentverket är i stora delar positivt inställt till de föreslagna förändringarna. För att uppnå en väl fungerande inre marknad för konsumenterna behövs ett starkt konsumentskydd samt reella möjligheter för konsumenterna att ta tillvara sina rättigheter. Starkt materiellt skydd är bra, men utöver det behövs att reglerna efterföljs och om de inte gör det – effektiv tillsyn och möjlighet till tvistprövning. 

Nedan kommenteras de delar av förslaget där Konsumentverket har särskilda synpunkter.

Mer verksamma påföljder vid utbredda gränsöverskridande överträdelser

Konsumentverket delar kommissionens bedömning om vikten av att medlemsstaterna har effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktionssystem på plats för att säkra efterlevnaden av konsumentskyddslagstiftningen. Konsumentverket anser emellertid att det är viktigt att nationella sanktioner som uppfyller kraven på effektivitet, proportionalitet och som är avskräckande inte ska behöva ändras till sin natur till följd av att gemensamma kriterier införs. 

I Sverige finns det olika påföljder vid överträdelser av marknadsrättslig lagstiftning; vitesförbud och marknadsstörningsavgift. Vite är den vanligaste påföljden men det förekommer inte sällan att de båda påföljderna kombineras. Syftet med vitet är att förmå näringsidkaren att rätta sig efter förbudet eller åläggandet i det meddelade beslutet/domen och att hindra denne från att upprepa överträdelsen, medan marknadsstörningsavgiften snarare påminner om ett straff för en redan begången gärning. 

Fastställande av belopp för marknadsstörningsavgift baseras på kriterier som liknar de som föreslås av kommissionen, t.ex. näringsidkarens omsättning samt överträdelsens karaktär och varaktighet, medan vitesbeloppet till följd av dess preventiva syfte fastställs utifrån andra kriterier. Avgörande vid bedömningen av vitets storlek är som anförts att vitet ska verka avhållande för näringsidkaren. Därvid beaktas såväl näringsidkarens tidigare agerande, t.ex. bristande regelefterlevnad, som näringsidkarens ekonomiska förhållanden. Att införa de gemensamma kriterier för bedömningen av vitets storlek som föreslås skulle vara främmande vid beaktande av det befintliga svenska regelverket för viten, som är tillämpligt även för många andra myndigheter och verksamhetsområden. Konsumentverket bedömer vidare att sanktionen vite fyller en god funktion i dagsläget och att införa gemensamma kriterier för bedömningen även av vitets storlek skulle de facto försvåra Konsumentverkets/KO:s tillsynsverksamhet. Att införa de föreslagna kriterierna även för vitesbedömningen skulle leda till växande och mer komplicerade processer i domstol, där omfattande utredning kan komma att införas i målet med inriktning framförallt på påföljdsdelen. 

När det gäller bedömningen av nivån på marknadsstörningsavgiften anser Konsumentverket att de föreslagna kriterierna i stort är relevanta. Verket ser dock svårigheter att i praktiken visa hur många konsumenter som berörs av överträdelsen samt vilken ekonomisk vinst som näringsidkaren erhåller eller förlust som denna undviker på grund av överträdelsen.

Rätt till individuella rättsmedel för konsumenter, direktivet om otillbörliga affärsmetoder

För att skapa ett bättre skydd mot otillbörliga affärsmetoder föreslås en rätt för konsumenterna att begära individuell gottgörelse (t.ex. ekonomisk ersättning) när de utsätts för otillbörliga affärsmetoder. 

En ändring av art 11 a i direktivet om otillbörliga affärsmetoder (UCPD) ska ge en möjlighet till civilrättslig kompensation till konsumenten vid marknadsrättsliga överträdelser vilket är positivt för konsumenten. I ett befintligt avtalsförhållande ska konsumenten enligt förslaget få möjlighet till åtminstone hävning. I utomobligatoriska förhållanden ska åtminstone skadestånd vara möjligt för konsumenten att få. 

Konsumentverket välkomnar den föreslagna möjligheten till individuella rättsmedel om konsumenter skadas av otillbörliga affärsmetoder. Det är fullt rimligt att konsumenter som lidit skada till följd av otillbörliga affärsmetoder ska kunna få gottgörelse av den ansvariga näringsidkaren. Möjligheten till individuell ersättning i form av skadestånd finns redan idag i 37 § marknadsföringslagen (MFL). Konsumentverket anser att det är oklart hur den föreslagna regeln förhåller sig till denna bestämmelse. Konsumentverket bedömer även att det bör utredas hur den föreslagna regeln förhåller sig till den svenska köprätten och dess hävningsregler.

Ökad transparens för konsumenter på e-marknadsplatser, direktivet om konsumenträttigheter och direktivet om otillbörliga affärsmetoder 

Konsumentverket tillstyrker att begreppen e-marknadsplats och onlinegränssnitt definieras i direktivet och anser att det finns ett stort värde i de föreslagna förbättringarna av transparensen på e-marknadsplatser. Det är av stor vikt att konsumenten får tydlig information om vem avtal ingås med och om denne är privatperson eller näringsidkare Dessa faktorer är viktiga för konsumentens affärsbeslut. 

Förslagen på större transparens för sökresultat på e-plattformar, som exempelvis betald listning, betalda sökresultat anser Konsumentverket vara mycket positivt för konsumenterna eftersom det ger bättre möjligheter för att avgöra värdet av ett erbjudande och kan ge ett större incitament för att söka vidare efter bättre erbjudanden.

Utökat konsumentskydd för digitala tjänster (gäller direktivet om konsumenträttigheter) 

Nya konsumenträttigheter för digitala tjänster som betalas med personuppgifter föreslås vilket välkomnas av Konsumentverket. Verket har i sitt arbete med omvärldsbevakning och omvärldsanalys uppmärksammat frågan om personuppgifter som betalningsmedel och tillstyrker att digitala tjänster som betalas med personliga data inkluderas i direktivet. 

Konsumentverket anser dessutom att det är en fördel för konsumenterna att, även gällande denna typ av avtal, få förhandsinformation och därigenom bättre kunna bedöma om de ska ingå avtal eller inte samt ha bättre möjligheter att komma i kontakt med företaget. Konsumenten kan dessutom komma att bli mer medveten om att personuppgifter har ett ekonomiskt värde i den digitala ekonomin. 

Konsumentverkets anser att det kunde framgå tydligare vad konsekvenserna blir av att konsumenten utövar sin ångerrätt eller häver avtalet. Huvudregeln i dessa situationer är att prestationerna ska återgå. Består prestationen av pengar så är situationen relativt okomplicerad men när prestationen består av personuppgifter är det inte lika enkelt. Konsumentverket efterfrågar en tydligare framställning av vad konsekvensen blir för konsumenten när denne häver avtalet och hur gränsdragningen mot dataskyddsförordningen (GDPR) ska göras.

Ändrade regler om ångerrätt och kontaktvägar till företagen (gäller direktivet om konsumenträttigheter)

Värdeminskningsavdraget tas bort vilket Konsumentverket, med de erfarenheter verket har av avdraget, till viss del anser vara positivt. Värdeminskningsregeln har inneburit praktiska nackdelar för både konsumenter och näringsidkare. Konsumenterna har i vissa fall fått stora värdeminskningsavdrag i samband med utövande av ångerrätten. De blir då både av med varan som returnerats till företaget och även en del av köpeskillingen. Bedömningen av varans skick kommer fortsatt vara en viktig del av ångerrättsprocessen men med de föreslagna ändringarna, snarast en återgång till de äldre reglerna, så avgörs istället om konsumenten ska få ångra sig eller inte. 

Förslaget om att återbetalning först ska ske när en vara har kommit tillbaka till näringsidkaren är en nackdel jämfört med nuvarande regler och är inget som Konsumentverket förespråkar.

Konsumentverket har förståelse för att företagen vill använda andra kontaktvägar än e-post men anser att det är av stor vikt att information på enkelt och tryggt sätt går att spara, eftersom kommunikationen med företaget ofta utgör underlag vid framtida prövning av eventuella tvister. Konsumentverket anser att tolkningshjälp för hur information ska kunna sparas vore bra. Exempelvis är det viktigt att informationen är tillgänglig på olika plattformar och inte enbart i företagets egen plattform, att konsumenten själv förfogar över informationen och att den går att läsa utan specifik programvara.

Ändringen i artikel 16 a i direktiv 2011/83/EU är olycklig. Det borde tydligt framgå för konsumenten att ångerrätten går förlorad vid ett samtycke till att tjänsten påbörjas för att konsumenten på ett bra sätt ska kunna bedöma konsekvenserna av samtycket.

Förtydliga bestämmelserna om vilseledande marknadsföring av produkter med kvalitetsskillnader (direktivet om otillbörliga affärsmetoder)

Att produkter med kvalitetsskillnader marknadsförs som identiska, men i själva verket inte är det, har såvitt Konsumentverket känner till inte varit ett problem i Sverige. Konsumentverkets bedömning är vidare att marknadsföringsmetoden omfattas av nuvarande reglering och verket ifrågasätter därför nödvändigheten av att införa ett särskilt förtydligande.

Övrigt

Lämna standardblanketten eller lämna information om standardblanketten

Konsumentverket tar tillfället i akt att peka på en skillnad som finns i olika språkversioner av direktivet och som får till följd att företagen enligt de svenska reglerna ska informera om var standardblanketten finns jämfört med andra medlemsstaters regler om att standardblanketten ska lämnas. Enligt den svenska versionen av direktiv 2001/83/EU art 6 ska näringsidkaren ge konsumenten ”information om följande”, däribland ångerrättsblanketten. Enligt andra språkversioner av direktivet ska näringsidkaren ge konsumenten ”följande information”, däribland blanketten. Följden blir att det i Sverige räcker med att informera om var blanketten finns att hämta medan det i andra länder krävs att näringsidkaren lämnar blanketten till konsumenten.

Ångerrätt för undantagna varor/tjänster om information inte har lämnats

Konsumentverket anser att kommissionen bör överväga att ha som krav att företagen ska ha lämnat ångerrättsinformation för att vissa av direktivets undantag från ångerrätten ska vara tillämpliga. Vissa varor och tjänster är undantagna från ångerrätten, se artikel 16, men omfattas av informationskrav, se artikel 16 d direktiv 2011/83/EU. Uppfylls inte informationskravet får detta endast en marknadsrättslig konsekvens i form av att utelämnandet av information omfattas av MFL. Dock blir det ingen civilrättslig konsekvens vilket är olyckligt för konsumenten. Konsumentverket föreslår en civilrättslig konsekvens i form av att undantaget från ångerrätten endast gäller under förutsättning att korrekt ångerrättsinformation har lämnats. Har företaget missat att informera så är undantaget inte tillämpligt och konsumenten ska ha rätt att ångra avtalet.

__________________________

Detta yttrande har beslutats av avdelningschef Joachim Allard. I handläggningen har också internationell handläggare Emy Gustavsson, processråd Ida Nyström och föredragande jurist Magnus Karpe deltagit.

Joachim Allard
Beslutande

Magnus Karpe
Föredragande