Remissyttrande om varupaketet

Remissyttrande: 28 februari 2018
REMISSYTTRANDE

Dnr: 2018/111

Utrikesdepartementet

Remissyttrande om varupaketet

Konsumentverket har följande kommentarer som gäller varupaketet som sådant och för de två föreslagna förordningarna som utgör varupaketet.

Varupaketet - allmänt

Konsumentverket välkomnar förslaget som innehåller många bra förslag som ger marknadskontrollmyndigheter bättre verktyg för att kunna effektivisera marknadskontrollen. De nya verktygen är viktiga för att kunna hantera den snabbt ökande e-handeln.

Konsumentverket ser dock att det i förslaget finns en del bestämmelser som riskerar att öka den administrativa bördan för marknadskontroll-myndigheterna. Ett exempel är artiklarna om samarbete och förfarande för ömsesidig hjälp där det finns risker att Konsumentverkets resurser i högre utsträckning kommer att användas för administration än till kärnverksamheten.

KOM (2017) 795 (Marknadskontrollförordningen)

Om förslaget träder i kraft som det nu är utformat kommer icke-harmoniserade produkter fortsatt att omfattas av direktivet om allmän produktsäkerhet 2001/95/EG (GPSD) samt de artiklar (artikel 27-29) i rådsförordning (EU) 765/2008 (765) som reglerar kontrollen av produkter som förs in på gemenskapsmarknaden.

En konsekvens av detta blir att Konsumentverket kommer att få tillämpa 765 för icke-harmoniserade produkter och den nu föreslagna förordningen för harmoniserade produkter. Också Tullverket kommer att behöva hantera de olika regleringarna parallellt. Konsumentverket hade föredragit om bestämmelserna för gränskontroll i den nu föreslagna förordningen hade omfattat även icke-harmoniserade produkter.

Det är beklagligt att arbetet med vidareutvecklingen av marknadskontrollbestämmelserna inte inkluderar en revidering av det allmänna produktsäkerhetsdirektivet (2001/95/EG) så som föreslogs i produktsäkerhetspaketet från 2013. Om den nu föreslagna förordningen fastställs kommer tre olika rättsakter för marknadskontroll gälla parallellt, vilket kan vara förvirrande för de parter som bestämmelserna riktar sig emot, tillverkare, marknadskontrollmyndigheter och medlemsstater. Konsumentverket hade föredragit att den föreslagna marknadskontrollförordningen helt hade ersatt de delar i rådsförordning 765 som handlar om marknadskontroll.

Nedan följer synpunkter per artikel i marknadskontrollförordningen.

Artikel 1
Både i den inledande motiveringen under 1.2 (c) och i preambel (1) lyfts vikten av rättvisa konkurrensvillkor upp men detta saknas helt i artikeltexten.

Artikel 3.13
En korrigerande åtgärd ska genomföras av en ekonomisk aktör antingen frivilligt eller efter beslut från myndighet. Texten har inte med det senare alternativet. Konsumentverket anser att artikeln borde kompletteras med ”…av en ekonomisk aktör eller en marknadskontrollmyndighet”.

Artikel 3.15
Konsumentverket hade föredragit om definitionen beskrivit effekterna tydligare, ex. människors hälsa och säkerhet. Konsumentverket noterar också att definitionen innehåller ordet som definieras.

Artikel 4
Konsumentverket är positiva till förslaget att införa en obligatorisk ansvarig person som ska tillhandahålla relevant dokumentation till myndigheterna. Konsumentverkets hade dock föredragit att det redan existerande begreppet ”tillverkarens representant” används som ansvarig kontaktpunkt mot marknadskontrollmyndigheter. Detta kräver dock att rollen blir tvingande och införs i 768 för att definitionen ska bli enhetlig.

För de sektorer Konsumentverket ansvarar för finns dock en klar risk för att följsamheten av bestämmelsen blir låg. De aktörer som exporterar/importerar tillfälliga partier av billiga varor för försäljning direkt till konsument eller via slumpvisa handlare i Sverige har låg kännedom om regelverket. I avsaknad av nu föreslagna ”ansvarig person” kvarstår utmaningen att vidta åtgärder mot tillverkare i tredje land. Vi kan t.ex. inte förelägga en tillverkare i tredje land att etablera en ”ansvarig person”.

Artikel 5
Konsumentverket välkomnar att EG-försäkran om överensstämmelse ska göras tillgängliga på nätet, en åtgärd som borde kunna underlätta för marknadskontrollmyndigheterna.

Artikel 7
Konsumentverket har svårt att förstå syftet med denna artikel, åtminstone ur ett svenskt perspektiv. Konsumentverket har redan en informationsskyldighet och arbetar med information till branschaktörer. Vad ett avtal skulle kunna innebära och vilka fördelar det skulle ge är oklart.

Artikel 8
Konsumentverket är positiva till förslaget då vi redan idag arbetar med s.k. branschöverenskommelser som vi tolkar som ett verktyg som artikeln syftar på. En sådan överenskommelse kan t.ex. komplettera en standard som branschen förbinder sig att följa och på så sätt blir reglerna kända på marknaden via branschrepresentanter.

Artikel 9
Konsumentverket är tveksamt till att det införs ett nytt system för att publicera ekonomiska aktörers frivilliga åtgärden. Ett bättre alternativ skulle kunna vara att göra som föreslås i preambel (41), dvs. att utveckla det publika gränssnittet i ICSMS.

Artikel 13.2 (f)
Konsumentverket tror inte att ett övervakningsprogram kan mäta framsteg i en verksamhet där stickprov är den huvudsakliga metoden. Det blir svårt att justera för de externa faktorer som oberoende av marknadskontroller påverkar utfallet Det kan leda till tolkningar om framsteg eller dess motsats utan att för den skulle säga något om marknadskontrollens roll i sammanhanget. Vidare finns en risk att marknadskontrollen suboptimeras för att passa övervakningsprogrammet. Slutligen framgår det inte heller vilken instans som skulle formulera kriterier, indikatorer eller motsvarande för att mäta framsteg.

Artikel 14
Konsumentverket välkomnar ytterligare befogenheter för en effektiv marknadskontroll. Det gäller särskilt möjligheten att kunna genomföra testinköp under dold identitet.

Artikel 15.1
Väljer en marknadskontrollmyndighet att utföra en kontroll av produkt genom provning i laboratorium kan det vara en helt onödig åtgärd att också kontrollera dokumentation. Som artikeln är formulerad ska en dokumentkontroll alltid genomföras. Konsumentverket hade föredragit en skrivning som medger att marknadskontrollmyndigheten är fri att välja metod efter situation.

Artikel 15.2
Andra stycket säger att myndigheterna ska samarbeta med de ekonomiska aktörerna. Ansvaret borde vara reciprokt, dvs. att myndigheterna och de ekonomiska aktörerna ska samarbeta med varandra.

Artikel 17.4
Konsumentverket anser att ett beslut eller föreläggande som myndigheten fattar som gäller en produkt av viss modell och typ inte ska upphävas utan fortsätta gälla för produkten. En ekonomisk aktör kan istället benämna en korrigerad produkt på sådant sätt att den skiljer sig från den som beslutet gäller.

Artikel 18
I denna artikel som rör allvarlig risk finns inte befogenheten att destruera produkter. Jämfört med artikel 14.3 (k) där möjligheten finns att destruera en produkt om den ekonomisk aktören inte lämnar in de uppgifter som visar på överensstämmelse. Enligt nuvarande synsätt vore det mer logiskt om befogenheten att kunna destruera produkter var kopplad till allvarlig risk.

Konsumentverket anser att artikel 18 bör kompletteras med möjlighet att kunna destruera produkter.

Artikel 20
Det finns idag ett etablerat system för anmälda organ och ackreditering av laboratorier. Det är svårt att se hur ytterligare en aktör i detta system kommer att fungera. Konsumentverkets bedömning är att nuvarande system kan utvecklas för att ta om hand de behov som finns.

Artiklarna 22 och 23
Konsumentverket är positivt till effektiva samarbeten och förfaranden för ömsesidig hjälp. Det närmare samarbetet ska regleras i genomförandeakter som ska antas av Kommissionen. Då dessa genomförandeakter av naturliga skäl inte finns framtagna ännu är det svårt att ha en uppfattning om förutsättningarna för ett effektivt samarbete.

Faktorer som behöver hanteras och som har betydelse för om systemet blir effektivt eller inte är t.ex. vilka åtgärder begärande myndighet ska ha vidtagit innan en begäran om assistans, vad som förväntas av den tillfrågade myndigheten och vad som händer om de inblandade myndigheterna gör olika bedömningar.

Artikel 24.1
Se synpunkter för 22 och 23 ovan.

Artikel 24.5
Konsumentverket noterar att nya språkregler föreslås. Konsumentverket är tveksamt till den lösningen som förespråkas vid skiljaktiga meningar om vilket språk som ska användas. En mindre kostsam lösning bör övervägas, t.ex. att etablera ett officiellt arbetsspråk som marknadskontrollmyndigheterna kan frångå om de är överens om det.

Artikel 26.8
Konsumentverket är tveksamt till att KOM ska kunna utfärda rekommendationer om kontroller då medlemsstaternas myndigheter redan har väl utvecklade nätverk för samverkan (ex. ADCO-grupper) och system för informationsutbyte (RAPEX/ICSMS).

Artikel 27.1 (c)
Konsumentverkets uppfattning är att det borde stå ”felaktig” istället för ”falsk”.

Artikel 27.3
Konsumentverket tillstyrker att det uttryckligen framgår att man kan ingripa på misstanke.

Artikel 28
Denna artikel inför en förlängd period om fem dagar, att jämföra med tre dagar i 765, som marknadskontrollmyndigheten har att bedöma om produkten får gå i fri omsättning eller om marknadskontrollmyndigheten behöver mer tid för utredning. Konsumentverket är marknadskontrollmyndighet för både icke-harmoniserade och harmoniserade varor och kommer som förslaget till ny förordning se ut att behöva hantera produkter vid gränsen under båda lagstiftningarna. På marknaden finns produkter som är icke-harmoniserade (ex. gåstol) med tillhörande harmoniserade produkter (ex. leksak monterad på gåstolen) och i dessa fall blir det extra omständligt att tillämpa förordningen.

Konsumentverket hade som framgår ovan föredragit om artiklarna om gränskontroll (art. 26–30) hade omfattat även icke-harmoniserade produkter.

Artikel 33.3 (b)
Konsumentverket stöder inte att samordningsgrupperna ska säkerställa att genomdrivandeåtgärder vidtas av marknadskontrollmyndigheter i hela unionen.

KOM (2017) 796 (Förordning om ömsesidigt erkännande)

Konsumentverkets tolkning av hur den nya förordningen om ömsesidigt erkännande, som föreslås ersätta den nuvarande förordningen (764), förhåller sig till direktivet om allmän produktsäkerhet (GPSD) är att det inte innebär någon principiell skillnad. Konsumentprodukter som innebär en risk för konsumentens hälsa eller säkerhet ska även fortsättningsvis hanteras under GPSD och därmed behöver den nya förordningen inte tillämpas i det avseendet. Stöd för detta kan man utläsa i artikel 2.7 som innebär att kontroll av varor och beslut om att begränsa marknadstillträdet för varor som innebär en risk ska göras med stöd av nämnda artiklar i GPSD.

I artikel 7 nämns kommissionens system för snabbt informationsutbyte vid namn, Rapex. I kommissionens planer ingår att flera av kommissionens system för informationshantering inom området kommer att integreras till ett system. Det vore därför bättre om namnet på nuvarande system, Rapex, inte skrivs ut i artikeltexten.

__________________________

Detta yttrande har beslutats av Joachim Allard, avdelningschef. I handläggningen har också Åsa Person jurist, Elisabeth Andreasson jurist, Anna Ekegren jurist, Kristoffer Johannesson jurist/processråd och föredragande enhetschef Mikael Schmidt deltagit.

..........................................................  ……………………………………………………

Joachim Allard                                           Mikael Schmidt

Beslutande                                                   Föredragande