Remissyttrande - Naturvårdsverkets förslag till revideringar av miljöledningsförordningen

Remissyttrande: 19 mars 2021
REMISSYTTRANDE

Vårt diarienr: 2020/1173
Ert diarienr: M2020/01705

Miljödepartementet
m.remissvar@regeringskansliet.se

 

I detta yttrande redovisas de synpunkter Konsumentverket har på de förslag som redovisas i Naturvårdsverkets skrivelse. När det gäller de övriga förslagen som vi alltså inte kommenterar specifikt, har vi inte något att invända mot dessa.

Avsnitt 4.1.1 Bemyndigande om föreskriftsrätt till Naturvårdsverket m.m.

Konsumentverket kan inte se att det skulle ha någon betydelse för oss som inrapporterande myndighet om vår rapportering till Naturvårdsverket regleras via föreskrifter i stället för som nu via förordningen. Om en sådan förändring kan förenkla administrativt för Naturvårdsverket så förefaller det motiverat.

Konsumentverket stödjer förslaget om att förordningen justeras så att myndigheternas rapportering till Naturvårdsverket endast behöver ske digitalt samt att underskriften för rapporten som lämnas in till Regeringskansliet kan göras digitalt. Det skulle spara en del administrativ tid som nu krävs för att ta fram missivbrev och liknande för den formella rapporteringen.

Avsnitt 4.2.3 Fokus på direkt miljöpåverkan

Förslaget om att den indirekta miljöpåverkan inte längre skulle omfattas av förordningen uppfattar Konsumentverket som den största förändringen i Naturvårdsverkets översyn. Då vi är en av de s.k. miljömålsmyndigheterna har vi redan ett tydligt uppdrag i myndighetens instruktion att arbeta med vår indirekta miljö­påverkan. Vi får också återkommande särskilda regeringsuppdrag på detta område. Därför delar vi Naturvårdsverkets bedömning i konsekvensanalysen (avsnitt 6.2.3.) att förslaget för vår del inte kommer att leda till någon förändring av inriktning och omfattning i arbetet med att integrera miljöhänsyn i verksamheten för att ta hänsyn till verksamhetens indirekta miljöpåverkan. Snarast kan det frigöras viss tid till det arbetet om förordningens krav på bl.a. rapportering av den indirekta miljöpåverkan utgår.

Även om den indirekta miljöpåverkan utgår som komponent i förordningen blir det inget hinder för de myndigheter som ändå vill inkludera det i sitt miljöledningssystem. Enda skillnaden då skulle bli att den indirekta miljöpåverkan inte behöver tas med i rapporteringen enligt förordningen.

Vi har svårt att bedöma hur stor risken är att en sådan förändring skulle innebära att ambitionerna sänks vid myndigheter som saknar annat tydligt uppdrag att ta hänsyn till verksamhetens indirekta miljöpåverkan. Kanske skulle en sådan risk kunna motverkas exempelvis genom att Naturvårdsverket får ett uppdrag att stödja sådana myndigheter att arbeta med indirekt miljöpåverkan. I det näst sista stycket på sidan 21 nämns ett antal andra källor med uppdrag till myndigheter att arbeta systematiskt med all sin miljö­påverkan. Ett stöd från Naturvårdsverket skulle kunna utgå från dessa källor i stället för miljöledningsförordningen.

Avsnitt 4.2.4 Nya definitioner och begrepp

Naturvårdsverket föreslår att det i 2 § förtydligas att myndigheterna i samband med miljöutredningen och i värderingen av sin miljöpåverkan, ska bedöma den miljöpåverkan som är betydande och som överstiger en av myndigheten beslutad nivå. Konsumentverket har svårt att bedöma vad detta krav på att fastställa nivåer skulle innebära i termer av mervärde jämfört med nuläget. Men om detta förslag blir verklighet kan förstås det hela utvecklas i en ny vägledning från Naturvårdsverket.

Avsnitt 4.2.6 Förtydliganden av förordningen i förhållande till ISO-standard 14001:2015

I miljöledningsförordningens nuvarande 3 § sägs att de myndigheter som omfattas ska ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighetens verksamhet så att man tar hänsyn till verksamhetens direkta och indirekta miljöpåverkan på ett systematiskt sätt.

Detta föreslår Naturvårdsverket ändras till att myndigheterna ska ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i hela myndighetens verksamhet, och att myndigheten ska ta hänsyn till verksamhetens direkta miljöpåverkan på ett systematiskt sätt i syfte att uppnå ständig förbättring.

Konsumentverket uppfattar det som att den nya formuleringen ”miljöhänsyn i hela myndighetens verksamhet” lätt för tankarna till att miljöledningssystemet omfattar såväl direkt som indirekt miljöpåverkan. Därför riskerar det att bli något motsägelsefullt att först därefter ange att det är den direkta miljö­påverkan som det ska tas hänsyn till. Av resonemangen i avsnittet framgår att syftet med formuleringen om ”hela verksamheten” är att förtydliga att det inte som i ISO 14001 ska gå att avgränsa bort någon del av verksamheten. Konsumentverket förordar dock att det i förordningen först definieras att det bara är den direkta miljöpåverkan som omfattas, och därefter kan det preciseras att det är hela verksamhetens direkta miljöpåverkan som omfattas.

4.2.7 Krav på handlingsplan utgår

Konsumentverket ställer sig bakom förändringen att arbetet med miljö­ledningsförordningen som grundprincip ska ske inom ramen för ordinarie styrmodeller, och att kravet på en särskild handlingsplan därför kan utgå.

__________________________

Detta yttrande har beslutats av avdelningschef Anna Stjärnhem. I handläggningen har också föredragande utredare Johan Jarelin deltagit.

__________________________

Anna Stjärnhem, beslutande
Johan Jarelin, föredragande