Remiss Boverkets rapport Individuell mätning och debitering i befintlig bebyggelse (Rapport 2015:34)

Remissyttrande 3 december 2015

REMISSYTTRANDE

Diarienummer: 2015/1274

Miljö- och energidepartmentet
Box 103 33 Stockholm

Konsumentverket har inga synpunkter på Boverkets slutsatser utifrån de antaganden som Boverket gjort för sina beräkningar.

Konsumentverket anser emellertid att Boverket kunde ha stärkt sina slutsatser genom att i större utsträckning utvecklat och problematiserat utgångspunkterna för de beräkningar som redovisas. Framför allt hade Konsumentverket gärna sett en mer utförlig diskussion om hur brukarnas beteende påverkas av att individuell mätning genomförs, istället för att utgå från ett statiskt antagande om 1 grad temperatursänkning, med en känslighetsanalys för 0 respektive 2 graders temperatursänkning. Med utgångspunkt från erfarenheterna i Sverige och andra länder, Boverkets egen enkätundersökning samt resultat i relevant forskning hade det varit möjligt att formulera mer utvecklade scenarier för hur brukarnas beteende påverkas.

Det hade också varit relevant att se en beräkning av vilken energibesparing som hade krävts för att en investering individuell mätning och debitering hade varit lönsam och sedan analysera om denna besparing är realistisk med utgångspunkt av hur brukarnas beteende påverkas. Forskning på brukarbeteende[1] pekar i hög grad på vikten av att energiförbrukning och -besparing återkopplas på ett effektivt sätt till brukarna för att åstadkomma önskvärda beteendeförändringar. Detta innebär att en införing av individuell mätning och debitering i sig inte nödvändigtvis leder till en tillräcklig beteendeförändring för att investeringen ska bli lönsam, utan det är troligen nödvändigt att denna kombineras med andra åtgärder avseende information och återkoppling. I detta sammanhang hade det varit intressant att se en redovisning av vilka åtgärder som genomförts gentemot de boende/brukarna bland de bostadsföretag/bostadsrättsföreningar som infört individuell mätning och debitering. Detta för att se i vilken utsträckning de svaga resultaten skulle kunna förklaras med bristande information och återkoppling.

Slutligen anser Konsumentverket att en mer problematiserande analys av energiprisernas utveckling hade varit önskvärd, istället för att utgå ifrån oförändrade realpriser. I känslighetsanalysen borde sålunda även ingått olika scenarier för energiprisernas utveckling och hur dessa påverkar lönsamheten med att installera individuell mätning och debitering.

_____________________________________________

Detta yttrande har beslutats av enhetschef Peter Vikström. I den slutliga handläggningen har också utredare Johan Jarelin deltagit som föredragande.

Peter Vikström    
Beslutande                           

Johan Jarelin
Föredragande

 


[1] Se t. ex Katzeff et al (2011), User centered design and evaluation of EnergyCoach – an interactive energy service for households, Behaviour and Information Technology, s1-20, Hargreaves et al (2013), Keeping Energy visible? Exploring how Householders interact with feed-back from smart energy monitors in the longer term. Energy Policy, nr 52, s126-134 eller Fischer (2008), Feedback on household electricity consumption. A tool for saving energy?, Energy Efficiency, no 1, s79-104.

 

Skriv ut Skriv ut
Prenumerera