En hållbar, transparent och konkurrenskraftig fondmarknad (SOU 2016:45)

Remissyttrande 8 november 2016

REMISSYTTRANDE

Diarienummer: 2016/882

Finansdepartementet
103 30 STOCKHOLM

Konsumentverket begränsar sitt yttrande till de delar som rör verkets uppdrag att ta tillvara konsumenternas intressen.

Generellt om de nya informationskraven rörande hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen samt aktiv och passiv fondförvaltning

Konsumentverket framhåller inledningsvis att man vid framtagande av regler som syftar till att konsumenter ska kunna fatta mer välgrundade beslut måste utgå ifrån genomsnittskonsumentens perspektiv för att säkerställa att reglerna verkligen får den effekt som lagstiftaren förväntar sig. Vid marknadsföring av fonder har Marknadsdomstolen i avgörandet MD 2010:31 uttalat att avgörande för hur framställningar ska bedömas är hur de uppfattas av en genomsnittlig mottagare i en bred grupp av konsumenter, intresserade av att investera i fonder, som marknadsföringen får anses rikta sig till. En sådan genomsnittskonsument kan inte förutsättas ha några djupare kunskaper i ämnet. Konsumentverket utgår ifrån denna genomsnittskonsument vid all bedömning av fondmarknadsföring.

Konsumentverket publicerar sedan 2013 årligen en konsumentrapport i vilken en kartläggning sker av hur enkelt eller svårt det är att vara konsument på 45 marknader i Sverige. Bank- och finansmarknaden, där fondbolagen ingår, har samtliga år legat på tredje plats över de marknader med flest problem enligt en sammanvägd bedömning.

Av rapporten från 2015 framgår att bank- och finanstjänster är svåra för konsumenter att utvärdera. Det kan både vara svårt att bedöma vilka behov man har och att jämföra tjänster som erbjuds. Många konsumenter upplever val av bank- och finanstjänster som svårbegripliga och tråkiga. Vissa grupper av konsumenter kan också ha kunskapsmässiga begränsningar som gör att de har svårt att göra välgrundade val på den finansiella marknaden. Detta lyfts fram i en forskningsrapport från 2011[1], beställd av Finansinspektionen. Där redovisas stora skillnader mellan befolkningsgrupper när det gäller räknefärdighet. Forskarna framhåller att om individuellt ekonomiskt beslutsfattande kommer att spela en allt större roll, till exempel genom att individen får en allt större roll i förvaltningen av det egna pensionskapitalet, måste man också vara medveten om att många kan ha svårt att fatta välgrundade beslut. Resultatet understryker vikten av att inse att kvantitativ information kan uppfattas på olika sätt av olika konsumenter. När information ges på ett sätt som förutsätter goda kunskaper i att räkna är det i praktiken inte särskilt informativt om konsumenten saknar tillräckliga kunskaper för att ta till sig informationen.

Konsumentverket ser positivt på att konsumenterna ska få den information som behövs för förståelse av fondens investeringar och konsekvenserna av dessa i hållbarhetsavseende samt att bolagen tydligare ska informera konsumenterna om fondens aktivitet och förvaltning. Enligt Konsumentverkets uppfattning är detta väsentlig information som ska framhållas. Det är också viktigt att informationen är lättillgänglig, begriplig och tydlig.

Konsumentverket vill framhålla att det är viktigt att en effektiv tillsyn bedrivs av att bolagen lämnar korrekt information och efterlever de principer och metoder de uppger sig följa. Annars finns det en risk för att konsumenterna baserar sina beslut på felaktig information och därmed fattar ett annat beslut än de skulle ha gjort om informationen hade varit korrekt.

Placering av information

När det gäller information om hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen framgår det av betänkandet att informationen ska finnas tillgänglig på fondbolagets respektive AIF-förvaltarens webbplats samt att viss information ska lämnas i informationsbroschyren och helårsrapporten. Information om fondens aktivitet och förvaltning ska redovisas i årsberättelsen samt på fondbolagets webbplats. Konsumentverket ser positivt på att informationen ska finnas tillgänglig på fondbolagens samt AIF-förvaltarnas webbplatser men anser även att det vore önskvärt att informationen fanns tillgänglig på webbplatserna hos de mellanhänder som förmedlar och säljer fonderna. Detta då en stor del av fonderna inte säljs direkt av fondbolagen eller AIF-förvaltarna utav av olika mellanhänder.

Vad gäller kravet på att information om hållbarhetsaspekter i fondförvaltning ska lämnas i informationsbroschyren och helårsrapporten samt att information om fondens aktivitet och förvaltning ska redovisas i årsberättelsen så ställer sig Konsumentverket frågande till varför inte informationen ska lämnas i samma dokument. Att samla informationen på samma ställe ökar, enligt Konsumentverkets bedömning, sannolikheten för att konsumenten kommer att ta del av den. Ur konsumentperspektiv vore det därför önskvärt att informationen fanns i ett och samma dokument, exempelvis i fondernas faktablad. Eftersom det i dagsläget inte är möjligt att införa bestämmelser om att informationen ska finnas i faktabladet, anser Konsumentverket att frågan om införande av hållbarhetsinformation samt information om fondens aktivitet och förvaltning i faktabladen är en fråga som bör lyftas på EU-nivå vid framtida revidering av reglerna för faktablad.

4. Hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen

4.8 Ett dynamiskt område

Konsumentverket delar utredningens bedömning om att en offentlig reglering avseende hållbarhetsinformation bör utformas så att den ger utrymme för förändringar avseende begreppet hållbarhet och vilka metoder som används i hållbarhetsarbetet. Konsumentverket vill dock framhålla att det är viktigt att begreppet inte används på ett sätt som leder till att konsumenten vilseleds. Utgångspunkten bör vara hur en genomsnittskonsument uppfattar begreppet hållbarhet.

4.10 Innehållet i informationskravet och relationen till reglerna om marknadsföring

Av utredningens förslag framgår att en fondförvaltare, för varje fond som denne förvaltar, ska redogöra för vilka aspekter förvaltaren lägger in i begreppet hållbarhet, vilken eller vilka metoder som tillämpas samt redovisa resultatet av hållbarhetsarbetet. Bakgrunden till förslaget är bland annat Marknadsdomstolens praxis av vilken det framgår att höga vederhäftighetskrav ställs på marknadsföring med miljöargument. Den som använder begrepp som "miljövänlig" måste göra någon form av precisering; i annat fall uppfylls inte de krav på klarhet och precision som gäller för användningen av begreppet i marknadsföring. Utredningen framför att liknande resonemang bör kunna föras även beträffande fonder och användningen av begreppet hållbarhet eller liknande utryck som framhåller att fonden investerar hållbart. Utöver Marknadsdomstolens praxis bör även andra regler tas i beaktande. Som exempel kan nämnas ICC:s regler för Reklam och Marknadskommunikation samt kommissionens icke-bindande vägledning om tillämpning av direktivet 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder.[2] ICC:s regler för Reklam och Marknadskommunikation kapitel E innehåller särskilda regler om miljöpåståenden. Av artikel E1 framgår att endast i de fall det finns utarbetade, generellt accepterade metoder för att mäta hållbarhet eller för att bekräfta att hållbarhet har uppnåtts, får påståenden som hävdar detta användas. I kommissionens icke-bindande vägledning om tillämpningen av direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder, som uppdaterats detta år, framgår bland annat att miljöpåståenden kan vara vilseledande om de är baserade på vaga och generella påståenden om miljömässiga fördelar så som "miljövänlig", "grön", "naturvänlig" och "hållbar". Vidare framgår att vaga och generella påståenden kan vara svåra, om inte omöjliga, att verifiera. På samma gång kan de ge konsumenten intrycket att en produkt inte har någon negativ eller enbart en positiv påverkan på miljön. Vidare framgår att vid granskning av miljöpåståenden bör produktens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv beaktas.

4.11.3 Koldioxidavtryck

Det är viktigt att den information som lämnas till konsumenter om koldioxidavtryck är korrekt och inte vilseleder konsumenten på något sätt. Metoden för beräkning av koldioxidavtryck är, som utredningen framhåller, begränsad då bara vissa utsläpp mäts och därmed varken ger en rättvisande eller fullständig bild av företagens eller branschernas klimatpåverkan. Enligt Konsumentverkets uppfattning bör därför information om koldioxidavtryck inte användas vid marknadsföring till konsumenter, vilket Konsumentverket även har framhållit för Fondbolagens Förening vid föreningens framtagande av egna regler på området. Enligt Fondbolagens Förenings vägledning för redovisning av fonders koldioxidavtryck bör användning av information om koldioxidavtryck i marknadsföring ske med återhållsamhet och, om koldioxidavtryck ändå redovisas, ska information lämnas bland annat om att beräkningarna inte är heltäckande och att indirekta utsläpp inte omfattas.

5. Aktiv och passiv fondförvaltning

5.8 Tydligare information för ett medvetet fondval

Som framgår ovan är Konsumentverket positivt till att bolagen tydligare ska informera konsumenterna om fondens aktivitet och förvaltning. Konsumentverket ställer sig dock frågande till om en genomsnittskonsument har tillräcklig kunskap för att bedöma avgiftens storlek i förhållande till fondens aktivitetsmått eller lämnad beskrivning.

Konsumentverket vill också i sammanhanget påpeka att det är viktigt att konsumenten inte vilseleds om fondens aktivitet. I en omnibusundersökning som Konsumentverket genomförde 2015 ställdes ett antal frågor om aktiv förvaltning. Deltagarna fick först svara på frågan om de kände till vad aktiv förvaltning av fonder innebar och sedan utifrån ett antal angivna alternativ svara på vad de visste eller trodde kännetecknade en aktiv förvaltad fond. Av 1000 tillfrågade personer uppgav 46 % att de visste vad aktiv förvaltning innebar och 51 % svarade att de inte visste. På frågan om vad som kännetecknar en aktiv förvaltad fond var de tre vanligaste svaren bland dem som uppgett att de visste vad aktiv förvaltning var att det kräver stort engagemang från förvaltaren (46 %), att fonden ger hög avkastning (33 %) och att fonden har en hög avgift (32 %). Bland dem som uppgett att de inte kände till vad en aktivt förvaltad fond var, var de tre vanligaste svaren att det kräver stort engagemang från förvaltaren (38 %), att det kräver stort eget engagemang (34 %) och att fonden har en hög avgift (27 %).

Undersökningen visar att genomsnittskonsumenten uppfattar begreppet efter dess ordalydelse, det vill säga att förvaltaren aktivt bevakar och följer upp hur fonden utvecklas och agerar då det behövs för att få bästa möjliga avkastning. Genomsnittskonsumenten tycks även vara medveten om att fonden har en hög avgift men förväntar sig också att fonden ska generera högre avkastning. Om ett bolags aktiva förvaltning skiljer sig från vad en genomsnittskonsument torde förvänta sig är det viktigt att detta tydligt framgår.

__________________________

Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Cecilia Tisell. I handläggningen har också juristen Otto Johansson Hansson och föredragande juristen Malin Fors deltagit.

Cecilia Tisell
Beslutande

Malin Fors
Föredragande

[1] Räknefärdighet och finansiell förmåga – Preliminära resultat från Finansinspektionens konsumentundersökning 2010, Johan Almenberg och Olof Widmark.

[2] http://ec.europa.eu/justice/consumer-marketing/files/ucp_guidance_en.pdf

Skriv ut Skriv ut
Prenumerera