Matkostnader
Ökade kostnader
Beräkningarna ska ses som ungefärliga kostnader och vanligtvis brukar det inte vara så stora förändringar från år till år. Flera oväntade händelser inträffade i vår omvärld under 2022 och det har påverkat priserna för bland annat mat, drivmedel och el kraftigt. Beräkningarna för 2022 togs fram innan dessa händelser ägde rum och siffrorna för 2022 blev därför snabbt inaktuella. Det gör att prognosen för 2023 visar en stor kostnadsökning för framför allt mat och el jämfört med 2022 års siffror.
Du som använder beräkningarna kan behöva ta hänsyn till om fler händelser inträffar under året som påverkar kostnaderna, och justera siffrorna därefter.
Livsmedelskostnader för normal- och specialkost
Så här kan du använda beräkningarna
De beräknade matkostnaderna är ingen norm. Du kan använda dem som något att utgå ifrån när du planerar din egen matbudget. Det går förstås att laga både billigare och dyrare mat.
En mer klimatmedveten matsedel
Konsumentverket lanserade en mer klimatmedveten matsedel 2020. I den finner du förslag på mat och ser direkt vilket klimatavtryck rätterna ger. Matsedeln ”Vad ska vi äta i dag” följer de nordiska näringsrekommendationerna och är anpassad efter de svenska kostrekommendationerna. Den är framtagen i samarbete med Livsmedelsverket.
I matsedeln ”Vad ska vi äta idag?” finner du recepten för de luncher och middagar som vi använder då vi räknar ut hushållens matkostnader. Du kan enkelt se vilket klimatavtryck varje maträtt ger. Matsedeln innehåller en ökad andel vegetariska måltider, mindre mängder rött kött och charkprodukter och till viss del även mindre mängder mejeriprodukter. Kostnaderna för kött, ägg och mejeriprodukter har beräknats med hänsyn till såväl djurskydd och djurhälsa som en miljö- och klimateffektiv produktion. Kostnaderna för fisk-och skaldjur grundar sig på MSC-märkta produkter. Andelen ekologiska livsmedel är högre än i tidigare underlag, framförallt gäller det för mejeriprodukterna. En del av mejeriprodukterna har även bytts ut mot vegetabiliska alternativ.
I ingredienslistan anges de ingredienser och den mängd som används för recepten i matsedeln. Den finns på samma plats som matsedeln ”Vad ska vi äta idag?”.
Matsedlar och ingredienslista
Vad ska vi äta idag?, Konsumentverkets matsedlar för fyra veckor med recept på luncher och middagar. Här finns också ingredienslistan som hör till.
Om du vill veta allt som ingår som underlag för våra kostnadsberäkningar på området livsmedel finner du det i rapporten Konsumentverkets matsedel - en mer hållbar matsedel för fyra veckor. I rapporten beskriver vi också arbetet med att ta fram matsedeln.
Konsumentverkets matsedel - en mer hållbar matsedel för fyra veckor
(Rapport 2019:12 )
Kostnader för specialkost
Konsumentverket beräknar åter igen merkostnader för specialkost. Myndigheten tar fram vad det kostar om du behöver använda en glutenfri kost, laktosfri kost och mjölkproteinfri kost. Här kan du också se vilken merkostnad det innebär jämfört med normalkost.
För den glutenfri kosten har vi exempelvis bytt ut bröd, havregryn, müsli, flingor, pasta, couscous mot liknande glutenfria produkter. För den laktosfria kosten har vi bytt ut alla mejeriprodukter mot laktosfria produkter. För den mjölkproteinfria kosten har vi exempelvis bytt ut margarin mot mjölkfritt margarin och mejeriprodukter samt andra pålägg innehållande mjölkprotein mot mjölkfria alternativ och mot vegetabiliska produkter.
Då matsedeln för normalkost har klimatanpassats innehåller den redan en del vegetabiliska alternativ. Därmed har skillnaden i kostnad mellan normalkost och specialkost minskat.
Livsmedelskostnader för normal- och specialkost
Kontakt
Har du frågor om Konsumentverkets beräknade kostnader kontakta Konsumentverket via e-post: kostnadsberakningar@konsumentverket.se
