Uppsatsämnen inom överskuldsättning, barn och unga, stöd till civilsamhället

Konsumentverkets förslag på uppsatsämnen inom områdena överskuldsättning, barn och unga och stöd till civilsamhället. Kontaktpersoner för respektive område finns angivna i anslutning till uppsatsförslagen.

Förslag på ämnen:

Överskuldsättning

1. Skuldproblem till följd av spel om pengar 

Kort bakgrund: Den 1 januari 2019 infördes en ny spellag. Vilka konsekvenser kan man se i samhället i stort?  Vilka möjligheter finns att spela på kredit? Hur vanligt är spel på kredit? 

Enligt spellagen har spelbolag en omsorgsplikt att skydda spelare mot överdrivet spelande. Det är förbjudet att spela på kredit och marknadsföringen ska vara måttfull. Samtidigt vittnar budget- och skuldrådgivare om att betydligt fler idag, jämfört med för tre år sedan, har skuldproblem till följd av spel om pengar. Spel på kredit förekommer fortfarande. Spelinspektionens årliga undersökning visar att 66 procent av alla svenskar har spelat om pengar de senaste 12 månaderna. Det är en ökning med 6 procentenheter jämfört med förra året. 30 procent av de som spelat det senaste året spelar varje vecka. Alla spelbolag på den svenska marknaden måste ha en licens. 100 bolag hade aktiva licenser på den svenska marknaden i november 2020. Spelbolag med tillstånd ingår i spelbranschens riksorganisation (SPER) eller i branschföreningen för onlinespel (BOS). Statskontoret håller på med en utredning av den nya spelmarknaden.

Kontaktperson på Konsumentverket:
Hans-Peter Engström, hans-peter.engstrom@konsumentverket.se

2. Kan kostnadsfria dataspel vara en väg in i skuldfällan för unga

Kort bakgrund: Gratisspel blir allt mer populärt och vissa lockar miljontals spelare. Spel som alltså inte behöver kosta något men där tillverkarna ändå tjänar pengar genom så kallade mikrotransaktioner. Som spelare lockas man  att köpa ”skins” eller ”lootlådor” som förändrar spelarens karaktär eller låser upp nya karaktärer. Hur påverkar detta unga spelares syn på konsumtion och hur finansieras köpen kopplade till spelandet? Kan det till och med vara en väg in i en skuldfälla? 13 procent av Sveriges befolkning 16–87 år spelar datorspel varje dag, enligt Folkhälsomyndighetens undersökning Swelogs. Bland barn och ungdomar är det ännu vanligare. Allra mest spelar 13-åriga pojkar – i en undersökning som Statens medieråd publicerade 2019 uppgav 39 procent att de spelar i mer än tre timmar per dag.

Kontaktperson på Konsumentverket:
Hans-Peter Engström, hans-peter.engstrom@konsumentverket.se

3. Mäns våld mot kvinnors påverkan på kvinnors överskuldsättning

Kort bakgrund: Mäns våld mot kvinnor kan yttra sig på flera sätt. Våldet kan bland annat bidra till att kvinnor blir skuldsatta och i vissa fall även hamnar i en överskuldsättning. Vilka vägar in och ut ur överskuldsättning på grund av mäns våld mot kvinnor finns det? Hur påverkar överskuldsättning kvinnor att ta sig ur ett våldsamt förhållande? Och hur kan samhället stötta kvinnorna vars överskuldsättning beror på mäns våld mot kvinnor?

Kontaktperson på Konsumentverket:
Alexandra Bergling, alexandra.bergling@konsumentverket.se

4. Ungas inställning till skuldsättning

Kort bakgrund: Hur resonerar unga kring fenomenet skuldsättning? I vilka situationer är det okej att skuldsätta sig? Vilka skulder betraktas som rumsrena och vilka är ”svartlistade”? Varför skuldsätter man sig? Skiljer sig inställningen till skuldsättning mellan kön, olika ungdomsgrupper och vilken betydelse har uppväxtmiljön, utbildning, härkomst osv? Vem lånar man av när pengarna är slut och vilka konsekvenser får valet av långivare?  

Kontaktperson på Konsumentverket:
Anita Forsnäsgård, anita.forsnasgard@konsumentverket.se

5. Okej eller inte, om ungas inställning till skuldsättning

Kort bakgrund: Statistik från Kronofogden visar att två typer av skulder dominerar bland unga vuxna. Det är olika typer av konsumtionslån (inklusive e-handel och butikshandel på avbetalning) och telekom/bredband/tv.

Statistik om konsumtionslån på Kronofogdens webbplats

Hur resonerar unga kring fenomenet skuldsättning? I vilka situationer är det okej att skuldsätta sig? Vilka skulder betraktas som rumsrena och vilka är ”svartlistade”?

Kontaktpersoner på Konsumentverket:
Maria Lindstedt maria.lindstedt@konsumentverket.se och
Margareta Lindberg margareta.lindberg@konsumentverket.se

6. Barn i skuldsatta familjer

Kort bakgrund: Drygt 182 000 barn växer upp i familjer där minst en förälder har skulder eller har en pågående skuldsanering hos Kronofogden. Det är mer än vart tolfte barn. Hur påverkar det barnen och deras tankar om ekonomi? Vad får de för relation till pengar? Blir de själva skuldsatta när de blir vuxna? Eller blir de väldigt noga med sin ekonomi?

Kontaktpersoner på Konsumentverket:
Maria Lindstedt maria.lindstedt@konsumentverket.se och
Margareta Lindberg margareta.lindberg@konsumentverket.se

7. Unga med ekonomiska problem

Kort bakgrund: Allt fler ansöker hos Kronofogden om att bli av med sina skulder, så kallad skuldsanering. Och särskilt stor är ökningen bland unga – som oftast får avslag på sin ansökan eftersom de inte uppfyller kraven. Få unga söker däremot hjälp med sin ekonomi hos kommunala budget- och skuldrådgivare, trots att det är kostnadsfritt och rådgivaren arbetar under tystnadsplikt. Hur är kännedomen om de kommunala budget- och skuldrådgivarna bland unga? Vem väljer man att ta hjälp av istället när det gäller skuldproblem? Lånar man mer pengar och handlar på avbetalning istället för att ta tag i sin situation?

Kontaktpersoner på Konsumentverket:
Maria Lindstedt maria.lindstedt@konsumentverket.se och
Margareta Lindberg margareta.lindberg@konsumentverket.se

Utvärdering av stöd till civila samhället

8. Effekter av insatser som finansierats genom Konsumentverkets ekonomiska stöd till ideella organisationer

Kort bakgrund: Konsumentverket har i uppdrag att bedöma det statliga bidragens effekter i förhållande till dess syfte. Flera aspekter kan vara intressanta att belysa i en uppsats. Efterlevs den jämställdhetspolitiska målsättningen att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället? Vilka möjligheter finns att styra bidragsgivning i linje med de jämställdhetspolitiska målsättningarna? Hur påverkas organisationernas verksamhet av reglerna för stöd, tröskeleffekter, inriktning och arbetssätt?

Kontaktperson på Konsumentverket:
Helena Olofsson, helena.olofsson@konsumentverket.se

Barn och unga

9. Ungdomars tillgång till pengar vid behov – vad får det för effekter för deras framtida hantering av pengar?

Kort bakgrund: De senare åren har det kommit indikationer på att ungdomar får pengar vid behov av sina vårdnadshavare i stället för en fast vecko-/månadspeng. (Rapporten: Hur handlar unga? 2011) Hur påverkar detta ungdomars konsumtion och framtida hantering av pengar och ekonomi?

Kontaktperson på Konsumentverket:
Anita Forsnäsgård, anita.forsnasgard@konsumentverket.se

10. Konsumentundervisning på lärarutbildningen

Kort bakgrund: Hur utbildas lärarna på lärarutbildningarna om konsumentfrågor? Och hur ser undervisningen ut för de olika åldersstadierna? Inom vilka discipliner ges undervisningen? Hur uppnår lärarna didaktisk kunnighet inom området?

Kontaktperson på Konsumentverket:
Anita Forsnäsgård, anita.forsnasgard@konsumentverket.se

Andra intressanta frågeställningar rörande barn och unga som kan belysas i uppsatsarbete är:

  • Hur påverkas barn och unga av sociala medier/youtubers/influensers?
  • Vad lär sig barn och unga om sociala medier/youtubers/influensers i skolan
  • Hur arbetar man pedagogiskt med hållbar utveckling i förskolan?
  • Hur undervisar man om pengars värde i grundskolan och grundsärskolan idag när vi lever i ett allt mer kontantfritt samhälle

Kontaktperson på Konsumentverket:
Anita Forsnäsgård, anita.forsnasgard@konsumentverket.se

Senast granskad 18 mars 2021