Samarbete mot oseriösa nätbutiker stoppade misstänkta bedrägerier för 134 miljoner

Falska nätbutiker och oseriös dropshipping är ett växande problem. Förutom att konsumenterna inte får de produkter man har betalat för riskerar de även att deras kortuppgifter stjäls och säljs vidare, säger Anna-Lena Tapper, projektledare vid polisens nationella bedrägericentrum.

Ny metod för att snabbt identifiera och stoppa köp

I ett projekt har Konsumentverket, Polismyndigheten och bankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank skapat en ny rutin för att snabbt och effektivt kunna identifiera och stoppa misstänkta bedrägerier. Målet har varit att stoppa fler köp där man bedömer att konsumenten aldrig kommer få det man betalar för. Förutom att hindra bedrägerier ville man även motverka penningtvätt och finansiering av terrorism.

– Vi har med den nya rutinen tillsammans tagit ett helhetsgrepp på problemet. Innan arbetade varje bank och myndighet var och en för sig med informationen. Genom att dela informationen med varandra har vi fått betydligt bättre effekt, säger Anna-Lena Tapper.

Informationen man delade byggde på de anmälningar som konsumenter gjort till någon av bankerna eller till Konsumentverket.

– Konsumentverket får in många anmälningar och klagomål om misstänkta bedrägerier. Vi har i projektet delat med oss av uppgifter till polisen från de anmälningar vi fått in, till exempel tips på nätbutiker som konsumenter misstänker är bluff, säger Adna Jetis, jurist på Konsumentverket.

Projektet resulterade i att betalningar om 134 miljoner kronor stoppades. Det är en ökning med 57 miljoner kronor, eller 74 procent, jämfört med en likvärdig kontrollperiod. Totalt togs betalningsmöjligheten bort för 1 300 bedrägliga webbplatser och nästan 239 000 köp nekades.

Har även identifierat företag som möjliggör brottsligheten

Projektet har även identifierat de företag som möjliggör en stor del av bedrägerierna. Det handlar om aktörer som förser de oseriösa näthandelsföretagen med betallösningar så att de kan ta emot stora mängder betalningar.

– Vi är mycket nöjda med resultaten av projektet och ser fram emot att fortsätta utveckla samarbetet, säger Anna-Lena Tapper, som även betonar:

– Som kund kan man känna en frustration över att en betalning inte går igenom vid ett köp på nätet. Men kanske beror det på att en spärr slagit till som förhindrat att pengarna hamnar i fel händer – du har blivit skyddad mot ett bedrägeri!

Några personuppgifter delades inte mellan myndigheterna och bankerna. Konsumentverket har inte heller gjort några egna utredningar av de anmälda dropshippingföretagen. Det är bankernas experter som granskat betalningsmottagarna och utifrån det gjort bedömningar om vilka som ska stoppas.

Faktaruta:

Så vet man om ett företag är seriöst På Konsumentverkets webbplats får du tips på vad du ska tänka på för att försöka kontrollera om ett företag är seriöst, oseriöst eller bluff:

Är företaget seriöst?

Om du misstänker att ett företag är bluff Du kan då anmäla det till bankerna eller på Konsumentverkets webbplats:

Anmäl till Konsumentverket

Polisanmäl kortbedrägeri Du kan anmäla kortbedrägerier här på polisens webbplats:

Anmäl kortbedrägeri

Falska nätbutiker är webbplatser som många gånger efterliknar kända nätbutiker. Många oseriösa företag lägger även ut annonser i sociala medier där annonserna ser ut att komma från ett seriöst företag och som ofta ser svenskt ut.

Konsumenten gör en beställning och lämnar i samband med det ut sitt kortnummer. Ibland skickas ingen vara alls, men kortnumren sparas och används av säljare eller andra kriminella för bedrägerier. I många fall sker detta långt efter att kortnumret stulits.

Dropshipping är en affärsmodell som används av företag som säljer varor på internet, men saknar ett eget lager. Varorna skickas därför direkt till dig från företagets leverantör. Denna leverantör kan vara baserad utanför EU. I de flesta fall är det företaget som sålt varorna till dig som är din avtalspart och som du till exempel ska klaga till om något blir fel.