Konsumentverkets uppdrag och mål
Konsumentverket ska bidra till att det konsumentpolitiska målet uppfylls. Uppgiften har vi tillsammans med flera andra myndigheter. För att uppnå målet får vi uppdrag som beslutas av regeringen.
Det konsumentpolitiska målet
Målet för konsumentpolitiken är:
"Väl fungerande konsumentmarknader, balanserade och tydliga regler för näringsidkare, ett starkt konsumentskydd och en hållbar konsumtion".
Styrdokument och mål
I myndighetsförordning 2007:515 beskrivs de uppgifter och ansvar som är gemensamma för alla myndigheter:
Förordning 2007:515 på riksdagens webbplatsI förordning 2009:607 och 2015:122 står Konsumentverkets specifika uppgifter och ansvar:
Förordning 2009:607 på riksdagens webbplatsI förordning 2014:110 står uppdraget om en upplysningstjänst för konsumenter: Förordning 2014:110 på riksdagens webbplats
I det årliga regleringsbrevet anges de uppdrag som regeringen vill att vi ska utföra samt hur vi ska finansiera verksamheten för det kommande året:
Det konsumentpolitiska målet är bredare än Konsumentverkets ansvar. Många myndigheter bidrar till att förverkliga politiken inom området. Vår roll kan utläsas i de uppdrag vi får från regeringen. Konsumentverkets verksamhet bedrivs inom tre verksamhetsområden:
- Konsument
- Företag
- Kunskap
Insatserna inom områdena ska tillsammans bidra till viktiga förändringar i samhället. Förändringarna har vi sammanfattat i form av två effektmål:
- Konsumentskadan minskar
- Hållbar konsumtion blir enklare
Våra uppdrag
Konsumtionsmönster, värderingar och attityder grundläggs tidigt. Därför är barn och ungdomar en viktig målgrupp för Konsumentverket.
Barn och unga är kapabla konsumenter samtidigt som de också är extra sårbara eftersom de har begränsad kunskap och erfarenhet. Detta i kombination med att de ska fatta många beslut för första gången gör att de löper större risk att hamna i svåra situationer i sin konsumentvardag.
Prioriterad målgrupp
Konsumentverket arbetar aktivt för att barn och unga ska ha goda förutsättningar att vara medvetna och säkra konsumenter. I arbetet för att skapa en bättre konsumentvardag för barn och unga, tar Konsumentverket hänsyn till målgruppens särskilda behov, förutsättningar och rättigheter med barnkonventionen som utgångspunkt.
Bättre konsumentvardag för barn och unga
Konsumentverket arbetar med tillsyn och marknadskontroller och då fokuserar vi särskilt på två områden när det gäller barn och unga:
- Marknadsföring till barn i digitala kanaler.
- Säkra produkter och tjänster.
För att bidra till att unga konsumenter får kunskap och förmåga att hantera konsumentrollen, stödjer vi också skolan med material om konsumenträttigheter, privatekonomi, hållbar konsumtion och reklam. Vi har dessutom aktuell information på våra webbplatser.
Vi har ett särskilt ansvar att föra in frågor som rör funktionshinder i vår verksamhet. Målet är att alla konsumenter ska kunna göra medvetna val och känna till sina rättigheter och skyldigheter oavsett funktionsförmåga.
Konsumenter med funktionsnedsättningar är en viktig målgrupp både när det gäller vårt tillsynsarbete, vår konsumentinformation och när det gäller att få ny kunskap om konsumentproblem. Vi identifierar problem och genomför olika åtgärder för att förbättra situationen för konsumenter med olika funktionsnedsättningar.
Vi är en tillgänglig verksamhet
Som statlig myndighet har vi krav på oss att vara tillgängliga när det gäller lokaler, verksamhet och information. Våra webbplatser följer de riktlinjer som finns, våra publikationer finns i olika format och filmerna har svensk undertext. Våra lokaler har hög tillgänglighet och vi gör individuella anpassningar av arbetsplats och arbetsuppgifter.
Konsumentverket har i uppdrag att integrera ett jämställdhetsperspektiv inom myndighetens verksamhetsområde för att bidra till att uppnå de nationella jämställdhetspolitiska målen. Målen syftar till att alla flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. Jämställdhetsperspektivet ska beaktas i alla beslut, i alla steg och på alla nivåer i myndighetens processer.
Jämställdhetsintegrering handlar om att synliggöra och analysera vilka konsekvenser olika förslag får för kvinnor och män. Vi ska även redovisa vår statistik, uppföljningar och analyser med kön som övergripande indelningsgrund och uppdelade utifrån ålder och inrikes- eller utrikes födda, om det inte finns särskilda skäl mot det.
I ett särskilt regeringsuppdrag 2025 ska Konsumentverket redovisa resultat och, om möjligt, effekter av genomfört arbete inom ramen för regeringens utvecklingsprogram för jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter 2020–2025. Uppdraget redovisas senast den 20 januari 2026.
Den privata konsumtionen har stor påverkan på miljön. Konsumentverket är en av de myndigheter som har i uppdrag att arbeta för att Sverige ska nå de nationella miljömålen. Vi ska exempelvis bevaka och analysera konsumenters förutsättningar att agera miljömässigt hållbart, samt vid behov föreslå åtgärder för hur miljöarbetet kan utvecklas.
Konsumentverkets miljöarbete utgår från de uppdrag vi har från regeringen. Arbetet inom miljöområdet återspeglas i ett av myndighetens effektmål som lyder: Hållbar konsumtion blir enklare.
De nationella miljömålen på sverigesmiljomal.se
Förordning med instruktion för Konsumentverket på Riksdagens webbplats
Miljömålsrådet
Konsumentverket är en av 19 myndigheter som är utsedda att medverka i Miljömålsrådet. Miljömålsrådet presenterar varje år insatser för att öka takten i arbetet med att nå de nationella miljömålen. Miljömålsrådets uppdrag omfattar tidperioden 2022–2026.
Om Miljömålsrådet och de insatser myndigheterna gör på sverigesmiljomal.se
Miljöledningssystem
Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter ska Konsumentverket arbeta systematiskt med verksamhetens miljöpåverkan, och organisera det arbetet i form av ett miljöledningssystem. Det handlar exempelvis om att integrera miljöaspekter i arbetet inom konsumentområdet och att arbeta med miljöpåverkan som uppstår som följd av myndighetens egen verksamhet.
Förordningen om miljöledning i statliga myndigheter på riksdagens webbplats
Aktuella regeringsuppdrag
Konsumentverket har fått i uppdrag att redovisa och förstärka informations- och tillsynsarbetet när det gäller marknadsföring som bedrivs av influencers. I uppdraget ingår att bedöma om det finns behov av ytterligare informationsinsatser till företag och influencers som bedriver sådan marknadsföring, och i så fall ta fram eller utveckla detta, i syfte att öka konsumentskyddet med särskilt fokus på barn och unga.
Konsumentverket ska inhämta synpunkter från bland annat Reklamombudsmannen, Sveriges Annonsörer, IAB Sverige, Sveriges Kommunikationsbyråer, Svensk Handel, Konsumentvägledarnas förening, Sveriges Konsumenter, Folkhälsomyndigheten, Mediemyndigheten, Finansinspektionen, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Barnombudsmannen och Spelinspektionen.
Uppdraget redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet)senast den 31 januari 2026.
Konsumentverket har tillsammans med Kriminalvården fått uppdrag av regeringen att motverka överskuldsättning bland kriminalvårdsklienter i anstalt och häkte. Myndigheterna ska se över vilket stöd som erbjuds för att motverka överskuldsättning för kriminalvårdens klienter. Med utgångspunkt i översynen ska myndigheterna ta fram stöd och utbildningsmaterial om privatekonomi för kriminalvårdsklienter samt vid behov utveckla befintligt utbildningsmaterial till Kriminalvårdens medarbetare, med det samlade syftet att motverka överskuldsättning.
Uppdraget ska genomföras i dialog med Kronofogdemyndigheten och synpunkter ska inhämtas från andra relevanta myndigheter. Konsumentverket ska ansvara för uppdragets redovisning. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 15 juni 2026.
Konsumentverket har fått i uppdrag att utreda konsumentskyddet vid försäljning via telefon.
I uppdraget ingår att:
- bedöma om det finns brister i konsumentskyddet vid telefonförsäljning,
- redovisa vilka åtgärder för att förbättra konsumentskyddet som myndigheten ser behov av, inklusive ändringar i regelverket
- identifiera om det finns branscher eller produkttyper med särskilda problem, och
- överväga om det bör göras ytterligare avgränsningar i regleringen av telefonförsäljning, till exempel för produkttyper och målgrupper.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2025 till Regeringskansliet.
Konsumentverket har tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Statens servicecenter fått uppdrag att inom sina verksamhetsområden sammanställa och sprida information om ekonomiskt våld till sina respektive målgrupper. De ska även säkerställa att det finns välfungerande och kunskapsbaserade rutiner och arbetssätt för hur myndigheterna kan hjälpa den som utsatts för sådant våld.
Jämställdhetsmyndigheten samordnar uppdraget och ska ge stöd till myndigheterna i att sammanställa och målgruppsanpassa informationen samt att implementera rutiner och arbetssätt. Jämställdhetsmyndigheten ska slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet senast 26 februari 2026.
Konsumentverket har fått i uppdrag av regeringen att se hur myndigheten kan stärka och påskynda arbetet att förenkla för företagen att följa gällande regler. Uppdraget framkommer av regleringsbrevet för 2024 och ska redovisas årligen fram till 2026.
I den första redovisningsrapporten framkommer att Konsumentverket genom en rad åtgärder förenklar för företag att följa gällande regler. Det sker bland annat genom information om konsumentskyddande regler i form av allmänna råd, vägledningar, ställningstaganden, informationsbrev och fördjupad information på webbplatsen. Myndigheten deltar även i möten med branschen och med föreläsningar. Branschöverenskommelser och arbete med standardisering är ytterligare viktiga åtgärder, både för att stärka konsumenternas ställning och göra lagkraven tydliga för företagen.
Konsumentverket är en av tre myndigheter som ska se till att den nya EU-rättsakten för digitala tjänster, DSA (Digital Services Act), efterlevs. Förordningen om en inre marknad för digitala tjänster reglerar så kallade förmedlingstjänster. Det är tjänster som tillhandahålls av bland annat sociala nätverk, e-handelsplattformar och sökmotorer, där förordningen fastställer vilka skyldigheter dessa aktörer har för olagligt innehåll som vilseledande marknadsföring och farliga produkter.
Det är Konsumentverket, Mediemyndigheten och Post- och telestyrelsen som fått uppdraget. Regeringen ger även Post- och telestyrelsen i uppdrag att vara nationell samordnare för digitala tjänster enligt samma förordning.
DSA trädde i kraft 16 november 2022 men börjar tillämpas i sin helhet 17 februari 2024.
Konsumentverkets generaldirektör Cecilia Tisell ingår i Miljömålsrådet. Regeringen har inrättat Miljömålsrådet som en plattform för fler åtgärder och ett intensifierat arbete på alla nivåer i samhället för att nå Sveriges miljömål.
Granskad: 10 mars 2025