Regeringsuppdrag om att följa och analysera livsmedelspriserna

Beskrivning av vad grafen visar

Den blå linjen i figuren visar hur konsumentpriserna på livsmedel och alkoholfria drycker (COICOP 01) förändrats från augusti 2025 till januari 2026. Den jämförs med prisutvecklingen under åren 2000–2024 (grå linjer) och med den genomsnittliga prisutvecklingen för dessa år (gul linje).

Indexet är satt till 100 för första månaden (augusti) i varje period.

Grafen visar även den historiska variationen (streckad svart linje) som den 25:e respektive 75:e percentilen. Här kan man se att prisutvecklingen varierar mycket mellan olika år.

Efter att regeringen berättade om momssänkningen ligger prisutvecklingen i stort sett inom det historiska variationsintervallet (25:e–75:e percentilen) och något under det historiska genomsnittet. Det tyder på att prisutvecklingen efter aviseringen följer ett historiskt normalt mönster.

Beskrivning av vad grafen visar

Grafen visar den säsongsrensade prisutvecklingen för undergrupper inom livsmedel i konsumentprisindex.

Alla serier är satta till index 100 i augusti 2025. Det innebär att grafen visar hur mycket priserna förändrats sedan dess, inte skillnader i prisnivå mellan grupperna.

Sedan augusti 2025 har prisutvecklingen för undergrupperna varit måttliga.

Flera delgrupper har haft en gradvis prisuppgång mellan augusti 2025 och januari 2026. Det är kött, alkoholfria drycker och övriga livsmedel. Andra grupper har haft en svagare utveckling. Det är framförallt grönsaker och i viss mån även oljor och fetter.

Beskrivning av vad grafen visar

Grafen visar utvecklingen av livsmedelspriser i Sverige, Danmark, Norge, Finland, Tyskland och euroområdet. Augusti 2025 är satt som startpunkt.

Sverige har haft en relativt stabil utveckling från augusti 2025 till december 2026, utan någon tydlig ökning. I jämförelse har priserna i Norge och Danmark sjunkit tydligt, särskilt i december. I Tyskland och euroområdet som helhet har priserna istället ökar något.

Den svenska utvecklingen hamnar ungefär i mitten. Den avviker därför inte från de andra ländernas utveckling.

Vi följer prisutvecklingen:

• Vi följer hur livsmedelspriserna förändras före, under och efter sänkningen av matmomsen 1 april 2026.
• Vi följer priserna för livsmedel generellt och uppdelat på olika grupper av livsmedel.

Vi gör analyser och svarar på frågorna:

• Får sänkningen av matmomsen fullt genomslag på livsmedelspriserna i butikerna?
• Vilka andra saker i omvärlden har bidragit till hur priserna på livsmedel eventuellt förändras?

Hur ser upplägget för uppdraget ut?

• Vi tar fram och går igenom olika dataunderlag och metoder för att kunna följa prisutvecklingen och för att analysera hur momssänkningen påverkar priserna.
• Vi sammanställer och presenterar hur livsmedelspriserna utvecklas. Vi undersöker också hur stort genomslag momssänkningen får i butik.
• Vi analyserar vilka andra faktorer som kan påverka priserna. Det kan till exempel vara ändrade valutakurser, tullar, geopolitik, väder som påverkar skördarna eller prisförändringar på olika marknader.
• Vi stämmer av och har dialog med berörda aktörer.
• Vi informerar om vårt arbete genom pressmeddelanden, den här webbplatsen och våra delrapporter.

Hela uppdraget från regeringen (regeringen.se)

Vi baserar uppföljningen av livsmedelspriser främst på officiell statistik från Statistiska centralbyrån (SCB).

Analysen utgår från konsumentprisindex (KPI) för livsmedel och alkoholfria drycker (COICOP 01). Vi kollar på både generell nivå och uppdelat på undergrupper. Om vi behöver kompletterar vi med andra underlag.

Uppdraget pågår till 1 september 2028.

För att kunna bedöma genomslaget måste vi ta reda på vad en prisförändring beror på. Är det momssänkningen eller andra saker som påverkar priset? Vi får alltså kolla på vad som kan kopplas till momssänkningen, inte den totala prisförändringen. Den totala prisförändringen kan påverkas av exempelvis:

• förändringar i världsmarknadspriser
• växelkursrörelser
• säsongsvariationer
• prisutvecklingen av löner, hyror och energikostnader.

Metod för att veta vad som är vad

Tidigare studier av momssänkningar har ofta använt en metod som kallas "difference-in-differences". Metoden gör det möjligt att ta hänsyn till andra saker som kan påverka priserna.

Enligt metoden jämför man prisutvecklingen på livsmedel med en kontrollgrupp. För kontrollgruppen antar man att priserna inte påverkas av momssänkningen. Om prisutvecklingen skiljer sig åt efter att momsen sänkts, kan skillnaden ses som ett mått på hur mycket momssänkningen påverkat livsmedelspriserna.

Det kan vara svårt att hitta en lämpligt kontrollgrupp. Tidigare studier har främst använt två typer av grupper: andra varor och livsmedelspriser i andra länder. Det finns fördelar och nackdelar med båda.

När man använder andra varor som kontrollgrupp måste man välja varor vars priser inte påverkas av momssänkningen. Besök på restaurang är till exempel ingen bra jämförelse. Om livsmedelspriserna ändras kan det påverka hur ofta människor går på restaurang. Det är också viktigt att varorna i kontrollgruppen har en liknande utveckling av produktionskostnaderna. Om de inte har det, behöver man justera för skillnaderna.

När man jämför priser med andra länder finns flera saker att ta hänsyn till. Växelkursförändringar påverkar till exempel priserna på importerade livsmedel. Andra faktorer som är specifika för varje land kan också påverka prisutvecklingen vid tiden för en momssänkning. Det kan vara regeländringar eller konsumtionsmönster som beror på säsong eller helgdagar.

Det är svårt att i förväg veta om det finns en kontrollgrupp som verkligen uppfyller kraven för en difference‑in‑differences-analys. Därför kan det behövas kompletterande metoder.

Momsen sänks från 12 procent till 6 procent på livsmedel som säljs i dagligvarubutiker. Det gäller även för hämtmat från restauranger. Men det gäller inte andra restaurang- och cateringtjänster, som när du äter maten på plats. Där är momsen fortsatt 12 procent.

Momsen sänks även på livsmedel som du kan köpa från andra aktörer, till exempel:

• livsmedel som säljs på en bensinstation
• livsmedel som säljs vid torghandel, gårdsförsäljning och på lokala matmarknader
• mat du får i handen från en matvagn i gatumiljö som inte erbjuder några sittplatser eller annan service
• godis vid kassan som säljs i en hemelektronikbutik
• godis i en renodlad godisbutik.

Forskning och erfarenheter visar att sänkt moms på livsmedel kan leda till lägre priser för konsumenterna.

Sänkt matmoms i Sverige år 1996

Riksrevisionen har granskat momssänkningen på livsmedel som genomfördes i Sverige år 1996. Enligt granskningen sjönk priserna på kort sikt i ungefär samma omfattning som den sänkta momsen. Effekterna på längre sikt är mer svårbedömda, enligt Riksrevisionen.

Erfarenheter från andra länder

Erfarenheter från flera europeiska länder visar att en sänkning av momsen på livsmedel oftast leder till att priserna för konsumenter sjunker.

I Portugal sänktes momsen tillfälligt från sex till noll procent i april 2023 på ett antal baslivsmedel. I januari 2024 höjdes momsen tillbaka till sex procent. De varor som ingick i momssänkningen var tydligt märkta både i butik och online. Det gjorde det lättare för konsumenterna att se förändringen. Det bidrog troligen till att momssänkningen fick fullt genomslag på konsumentpriserna. Effekten höll i sig under hela perioden momsen var sänkt.

Studier visar också att momssänkningar fått fullt genomslag i till exempel Finland och Norge. Genomslaget verkar inträffa på kort sikt, i nära anslutning till sänkningen.

Andra studier visar att momssänkningar inte alltid får fullt genomslag. I Tyskland sänktes momsen på bland annat livsmedel år 2020, från sju till fem procent. En studie visar att genomslaget på livsmedelspriserna bara blev runt 70 procent. Enligt studien verkar genomslaget i det här fallet skilja sig beroende på om det gäller kedjornas egna varumärken eller oberoende varumärken.