Få koll på pengarna – om privatekonomi för dig som är ung

För många unga är steget att hantera sin privatekonomi en spännande, men kanske också skrämmande del av att bli vuxen. Plötsligt ska du själv se till att vardagen går ihop, men även ha pengar över till sånt som sätter guldkant. Här får du information och verktyg som hjälper dig att strukturera ekonomin och få koll på pengarna.

Få koll och gör din första budget

Att ha koll på sin ekonomi tidigt i livet kan göra stor skillnad för framtiden. Det handlar inte om att ha mycket pengar, utan om att använda det du har på ett sätt som gör att du kan leva det liv du vill.

Det första steget för att få koll på din ekonomi är att ta reda på vilka inkomster och utgifter du har för att sedan sätta upp en budget som du kan följa.

Små inköp kan bli stora kostnader

  • Hyra elsparkcykel 60 minuter per vecka – cirka 10 000 kronor per år 

  • Tre hekto lösgodis per vecka – cirka 1  500 kronor per år

  • En energidryck per dag – cirka 8 000 kronor per år  

  • Tre dosor snus per vecka – cirka 7 000 kronor per år

  • Två streamingtjänster – cirka 2 000-3 000 kronor per år

Tips för att minska dina kostnader

  • Planera vad du ska äta och handla mer sällan så minskar risken för onödiga impulsköp.

  • Gör matlåda eller laga nya rätter på dina matrester. Omelett, paj och pizza passar utmärkt för rester.

  • Dela boende med någon. Då är ni flera som delar på vissa kostnader.

Att betala och handla på kredit

Ett kreditköp är ett köp där man inte betalar direkt. Du kanske till exempel väljer att betala med faktura, avbetala eller delbetala. Betalningen finansieras av pengar du lånar av en kreditgivare.

Missar du att betala på lånet kan du få avgifter för förseningen. Då växer kostnaden snabbt för det du ska betala. Det gäller även när du betalar med faktura.

Har du inte råd att betala nu kanske du inte har råd att betala sen heller? Ställ dig frågan om du vänta lite och i stället spara ihop till det du ska köpa. Och är det värt den extra kostnaden som ett lån ger under en tid framöver?

Exempel när jackan blir dyrare än du tänkt dig

Du köper en jacka för 6 000 kronor och betalar den över 12 månader.
Aviavgiften är 49 kronor per månad och räntan 16 procent:

Du ska då betala 588 kronor per månad. Den totala kostnaden med ränta och aviavgifter blir 7 056 kronor.

Alltså mer än 1 000 kronor dyrare än om du hade betalat jackan direkt vid köpet.

Tips kring att betala och handla på kredit

  • Tänk efter först. Handla bara om du vet att du kan betala räkningen när den kommer.   

  • Använd påminnelser. Ställ in påminnelser i mobilen så att du inte glömmer att betala en räkning.  

  • Samla alla räkningar på ett ställe. Kanske i en särskild låda, pärm eller mapp på datorn?

  • Automatisera betalningar. Autogiro eller e-faktura minskar risken att missa en betalning. 

Det finns hjälp att få

Behöver du hjälp? Börja gärna att prata med någon du har förtroende för. Det kan vara tufft, men det är viktigt. Kanske kan du få stöd av någon i din närhet? Din familj och vänner. Att prata om sina problem kan göra att oro, ångest och stress släpper, och de kanske kan hjälpa dig.  

Om det inte känns rätt att prata med någon i din närhet finns det andra som kan hjälpa dig. Alla kommuner har en budget- och skuldrådgivare som kan hjälpa dig få koll på din ekonomi. De kan ge gratis råd och konkreta förslag om hur du kan planera din ekonomi och hantera skulder. De kan även hjälpa dig att kontakta dem du är skyldig pengar. Du kan få hjälp med en avbetalningsplan. 

Hjälp med ekonomin hos kommunens budget- och skuldrådgivning

Frågor och svar om pengar och ekonomi

Svar:

Det kan kännas lätt att handla på faktura när pengarna är slut. Men det är viktigt att veta att fakturor är en typ av kredit. Du lånar i princip pengar som du måste betala senare, det vill säga innan fakturans förfallodatum. Om du inte betalar i tid kan det tillkomma påminnelseavgifter och dröjsmålsränta. Till slut kan det gå till inkassoföretag eller Kronofogden. 

Det bästa är att försöka planera din ekonomi med en budget, så du vet hur mycket pengar du har till olika saker varje månad. Försök att anpassa utgifterna till dina inkomster och spara till en liten buffert för oväntade utgifter.

Svar:

En delbetalning är en form av kredit. Flera små delbetalningar kan snabbt bli ett större problem. Du kanske tänker att 200 kronor här och där inte är så mycket, men tillsammans kan det bli flera tusen varje månad.

Ta reda på om du kan få ner kostnaden genom att samla dina krediter.

Om du inte klarar av att betala dina krediter kan det bland annat påverka dina möjligheter att ta ett större lån i framtiden, till exempel om du vill köpa bostad.

Målet framåt bör vara att bara köpa sådant du har råd med direkt och inte på delbetalning.

Svar:

Att flytta hemifrån kostar mer än många tror. Till att börja med kan du behöva skaffa bland annat möbler och köksutrustning. Du behöver också kunna betala hyra, el, hemförsäkring, internet, mat och annat varje månad. Gör en budget för att räkna ut om din inkomst räcker till alla kostnader. Det behöver inte vara krångligt, du kan använda papper och penna.

Kolla gärna in filmen om att göra en budget eller använd något av våra verktyg, budgethäftet och budgetkalkylen.

Film om att göra en budget

Budgetkalkylen – att göra en budget

Budgethäftet

Exempel på vad det kan kosta

Här hittar du exempel på vad det kan kosta att flytta hemifrån som du kan lägga in i din ”flytt-budget”:

Flytta hemifrån eller bo kvar hemma – vad kostar det?

Tänk på att redan nu spara lite varje månad för att klara oväntade utgifter. Till exempel om elräkningen blir ovanligt hög en vinter eller om något går sönder och måste lagas. Om du planerar i god tid och sparar lite varje månad, blir det lättare att flytta när du är redo. 

Svar:

Det första du kan göra är att se över dina utgifter. Försök att minska på utgifter som inte är nödvändiga. På så sätt skapar du ett utrymme i din budget för att spara till oförutsedda händelser som ett akut tandläkarbesök eller lagning av telefonen.

Till att börja med kanske du bara kan spara lite varje månad, men lite är bättre än ingenting. Bufferten byggs upp med tiden och du slipper vara orolig för att inte kunna betala nästa gång något händer. Dessutom slipper du låna pengar som i värsta fall kan bli väldigt dyrt för dig.

Svar:

Det är vanligt att impulshandla saker när man mår dåligt eller är stressad. Det kan hända oss alla. Det viktigaste är att inte döma dig själv – men försöka hitta nya vanor.

Här är några tips: 

  • Gör en budget så du vet hur mycket pengar du kan använda på till exempel kläder och försök sedan att hålla dig till den. 
  • Tänk efter före du köper något. Sätt en köpgräns för dig själv – till exempel inga köp över 300 kronor utan att vänta 24 timmar. 
  • Besök inte affärer eller webbsidor som du vet att du blir lockad av att handla från. 
  • Be någon du litar på hjälpa dig att undvika impulsköp.

Svar:

Troligen kommer du att få en påminnelse om att betala. En påminnelseavgift läggs oftast till beloppet. Betalar du påminnelsen och den extra avgiften i tid händer inget mer.

Betalar du inte efter påminnelsen kan fakturan skickas till ett inkassoföretag som kommer kräva betalning av dig. Inkassoföretaget tar också ut en avgift.

Om du inte betalar efter inkassoföretagets krav är det vanligt att kravet går vidare till Kronofogden. Då får du ett betalningsföreläggande.

Betalar du fortfarande inte blir skulden fastställd och du får en betalningsanmärkning i kreditupplysningsföretagens register. Får du en betalningsanmärkning kan det bli svårt att till exempel hyra bostad, söka banklån eller skaffa abonnemang.

Därför är det viktigt att så snabbt som möjligt kontakta företaget du är skyldig pengar och se till att betala eller be om att få delbetala. 

Tänk på att vissa räkningar kan gå snabbare till Kronofogden om du inte betalar i tid. Till exempel räkningar från Skatteverket eller Försäkringskassan.

En obetald räkning kan bli dyr:
  • Telefonräkning: 600 kronor
  • Påminnelseavgift: 60 kronor
  • Inkassoavgift: 180 kronor
  • Ansökan om betalningsföreläggande: 300 kronor
  • Ombudsarvode: 380 kronor
  • Grundavgift vid verkställighet: 600 kronor

Total slutsumma med alla avgifter: 2 120 kronor

Börja med att kolla fakturan. Läs igenom den och kolla:

  • vad du ska betala
  • till vem
  • när pengarna senast måste vara framme.

Viktiga saker står på fakturan: 

  • Belopp (hur mycket du ska betala) 
  • Bankgiro/Plusgiro eller kontonummer (vart pengarna ska skickas) 
  • OCR-nummer (en lång rad siffror – fungerar som ”referens” så mottagaren ser att det är din betalning) 
  • Förfallodatum (sista betalningsdag) 

Fyll i uppgifterna från fakturan: 

  • Mottagarens bankgiro/plusgiro/kontonummer 
  • OCR-numret 
  • Beloppet 
  • Datum (vanligtvis samma dag eller senast förfallodagen) 

Kontrollera och godkänn

Kontrollera allt en extra gång. Det är lätt att skriva fel siffra. 

Godkänn betalningen. Det gör du ofta med Bank-ID. 

Klar! – Pengarna skickas från ditt konto på den dag du valt.

Svar:

När ni blir sambos påverkas ekonomin – både gemensamt och individuellt. Enligt sambolagen delas bostad och bohag som köpts för gemensamt bruk lika vid en separation, oavsett vem som betalat. Men andra tillgångar, som sparande eller bil, delas inte automatiskt. 

Tips: 
  • Skriv ett samboavtal om ni vill göra en annan uppdelning. 
  • Prata om hur ni delar på utgifter – proportionerligt efter inkomst kan kännas mer rättvist än att dela helt lika.
  • Fundera på hur ni skyddar varandra ekonomiskt om något händer. 

Att prata öppet om pengar och göra en gemensam budget kan vara ett första steg mot ekonomisk jämställdhet. Det handlar inte om att allt ska vara exakt lika, utan att det ska kännas rättvist för båda.

Att dela lika kan kännas orättvist om en tjänar mycket mer än den andra. Ett alternativ är att dela kostnader proportionerligt efter inkomst. Till exempel att den som tjänar 60 procent av hushållets totala inkomst betalar 60 procent av kostnaderna.

Det viktiga är att ni pratar om det och hittar en lösning som känns bra för er båda.

Illustration penna

Mer om privatekonomi

Här har vi samlat sidor om privatekonomi. Läs till exempel om att låna eller spara pengar, olika sätt att betala och vad du kan göra vid ekonomisk oro.

Din ekonomi

Granskad: 31 oktober 2025

Har du nytta av innehållet på den här sidan?