Få koll på pengarna – om privatekonomi för dig som är ung

Svar:

Att flytta hemifrån kostar mer än många tror. Till att börja med kan du behöva skaffa bland annat möbler och köksutrustning. Du behöver också kunna betala hyra, el, hemförsäkring, internet, mat och annat varje månad. Gör en budget för att räkna ut om din inkomst räcker till alla kostnader. Det behöver inte vara krångligt.

Kolla gärna in filmen om att göra en budget eller använd något av våra verktyg, budgethäftet och budgetkalkylen.

Film: Så gör du en budget

Budgetkalkylen – att göra en budget

Budgethäftet

Exempel på vad det kan kosta att flytta hemifrån

Här hittar du exempel på vad det kan kosta att flytta hemifrån som du kan lägga in i din ”flytt-budget”:

Flytta hemifrån eller bo kvar hemma – vad kostar det?

Tänk på att redan nu spara lite varje månad för att klara oväntade utgifter. Till exempel om elräkningen blir ovanligt hög en vinter eller om något går sönder och måste lagas. Om du planerar i god tid och sparar lite varje månad, blir det lättare att flytta när du är redo.

Svar:

Det kan kännas lätt att handla på faktura när pengarna är slut. Men det är viktigt att veta att fakturor är en typ av kredit. Du lånar pengar som du måste betala senare, det vill säga innan fakturans förfallodatum. Om du inte betalar i tid kan det tillkomma påminnelseavgifter och dröjsmålsränta. Till slut kan det gå till inkassoföretag eller Kronofogden.

Det bästa är att försöka planera din ekonomi med en budget, så du vet hur mycket pengar du har till olika saker varje månad, exempelvis mat. Försök att anpassa utgifterna till dina inkomster och spara till en liten buffert för oväntade utgifter.

Ta del av filmen om att göra en budget för att komma igång.

Film: Så gör du en budget

Svar:

En delbetalning är en form av kredit. Flera små delbetalningar kan snabbt bli ett större problem. Du kanske tänker att 200 kronor här och där inte är så mycket, men tillsammans kan det bli flera tusen varje månad.

Ta reda på om du kan få ner månadskostnaden genom att samla dina krediter. Viktigt att ha med sig är dock att ett enda samlingslån troligen blir dyrare i längden på grund av att betalningstiden blir längre.

Om du inte klarar av att betala dina krediter kan det bland annat påverka dina möjligheter att ta ett större lån i framtiden, till exempel om du vill köpa bostad.

Använd bara delbetalning om du vet att du kommer att ha råd att betala varje månad. Det allra bästa är förstås att bara köpa sådant du har råd att betala direkt.

Svar:

Det första du kan göra är att se över dina utgifter. Försök att minska på utgifter som inte är nödvändiga. På så sätt skapar du ett utrymme i din budget för att spara till oförutsedda händelser som ett akut tandläkarbesök eller om du måste laga telefonen.

Till att börja med kanske du bara kan spara lite varje månad, men lite är bättre än ingenting. Bufferten byggs upp med tiden och du slipper vara orolig för att inte kunna betala nästa gång något händer. Dessutom slipper du låna pengar som i värsta fall kan bli väldigt dyrt för dig.

Svar:

Det är vanligt att köpa saker på impuls när man mår dåligt eller är stressad. Det kan hända oss alla. Det viktigaste är att inte döma dig själv och att istället försöka hitta nya vanor.

Här är några tips:

• Gör en budget så du vet hur mycket pengar du kan använda till exempelvis kläder och försök sedan att hålla dig till den.
• Testa att sätta en köpgräns för dig själv. För alla köp över 300 kronor – fundera över om du verkligen behöver saken du vill köpa i 24 timmar, innan du slår till.
• Besök inte affärer eller webbsidor som du vet att du blir lockad av att handla från.
• Be någon du litar på hjälpa dig att undvika impulsköp när du blir triggad.

Svar:

Troligen kommer du att få en påminnelse om att betala. En påminnelseavgift läggs då oftast till beloppet. Betalar du påminnelsen och den extra avgiften i tid händer inget mer.

Betalar du inte efter påminnelsen kan fakturan skickas till ett inkassoföretag som kommer kräva betalning av dig. Inkassoföretaget tar också ut en avgift.

Om du inte betalar efter inkassoföretagets krav är det vanligt att kravet går vidare till Kronofogden. Då får du ett betalningsföreläggande.

Betalar du fortfarande inte blir skulden fastställd och du får en betalningsanmärkning i kreditupplysningsföretagens register. Får du en betalningsanmärkning kan det bli svårt att till exempel hyra bostad, söka banklån eller skaffa abonnemang.

Därför är det viktigt att så snabbt som möjligt kontakta företaget du är skyldig pengar och se till att betala eller be om att få delbetala.

Tänk på att vissa räkningar kan gå snabbare till Kronofogden om du inte betalar i tid. Det gäller till exempel räkningar från Skatteverket eller Försäkringskassan.

Börja med att kolla fakturan. Läs igenom den och kolla:

• vad du ska betala
• till vem
• när pengarna senast måste vara framme.

Viktiga saker står på fakturan:

• Belopp (hur mycket du ska betala)
• Bankgiro/Plusgiro eller kontonummer (vart pengarna ska skickas)
• OCR-nummer (en lång rad siffror – fungerar som ”referens” så mottagaren ser att det är din betalning)
• Förfallodatum (sista betalningsdag)

Fyll i uppgifterna från fakturan:

• Mottagarens bankgiro/plusgiro, kontonummer eller swish-nummer
• OCR-numret
• Beloppet
• Datum (vanligtvis samma dag eller senast förfallodagen)

Kontrollera och godkänn

Kontrollera allt en extra gång. Det är lätt att skriva fel siffra.

Godkänn betalningen. Det gör du ofta med Bank-ID.

Klar! – Pengarna skickas från ditt konto på den dag du valt.

Svar:

När ni blir sambos påverkas ekonomin – både gemensamt och individuellt. Enligt sambolagen delas bostad och bohag som köpts för gemensamt bruk lika vid en separation, oavsett vem som betalat. Men andra tillgångar, som sparande eller bil, delas inte automatiskt.

Tips:

• Skriv ett samboavtal om ni vill göra en annan uppdelning.
• Prata om ekonomin och hur ni delar på utgifter. Proportionerligt efter inkomst kan kännas mer rättvist än att dela helt lika.
• Fundera på hur ni skyddar varandra ekonomiskt om något händer.
• Dela upp avtalen mellan er så inte alla fakturor som kommer står i ett och samma namn.

Att prata öppet om pengar och göra en gemensam budget kan vara ett första steg. Det handlar inte om att allt ska vara exakt lika, utan att det ska kännas rättvist för er båda.

Att dela lika kan kännas orättvist om en tjänar mycket mer än den andra. Ett alternativ är att dela kostnader proportionerligt efter inkomst. Till exempel att den som tjänar 60 procent av hushållets totala inkomst betalar 60 procent av kostnaderna.

Det viktiga är att ni pratar om det och hittar en lösning som känns bra för er båda.