Säkerhet vid skönhetsbehandlingar – för företag

Stöd för en säker tjänst

• Vägledning för att erbjuda säkra tjänster

  Produktsäkerhetslagen ställer krav på att både varor och tjänster till konsumenter ska vara säkra och inte orsaka personskador.

  Produktsäkerhetslagen i sin helhet på riksdagens webbplats

  För att bedöma om din tjänst kan anses säker finns det några frågor du bör ställa dig:

  • På vilket sätt utförs behandlingen? Utsätts konsumenten för onödiga risker?
  • Får konsumenten tillräcklig säkerhetsinformation för att kunna bedöma om hon eller hen vill, eller kan, genomgå behandlingen?
  • Genomför du behandlingen med den skyddsnivå som konsumenten rimligen kan förvänta sig?
  • Följer du de rekommendationer och riktlinjer som finns, till exempel i standarder och hos olika branschorganisationer?

  Konsumentverket har tagit fram en vägledning som kan vara till hjälp för dig som erbjuder behandlingar till konsument. I vägledningen finns tips om hur du kan lägga upp ditt förebyggande säkerhetsarbete.

  Konsumentverkets vägledning för att erbjuda säkra tjänster till konsument

  Mer om förebyggande säkerhetsarbete här på vår webbplats

• Standarder för säkra tjänster

  Alla behandlingar ska utföras på ett säkert sätt så att konsumenten inte utsätts för onödiga risker. Det finns standarder på området som kan vara till hjälp för dig och företaget att leverera en säker tjänst. Standarderna innehåller bland annat krav och riktlinjer för utförande och kompetens. Om du utför estetiska injektionsbehandlingar ställer standarden SS-EN 16844 krav på att du som utövare ska inneha legitimation inom hälso- och sjukvård.

  Det finns mer information om relevanta standarder hos Svenska Institutet för Standarder, SIS. Det är också där du kan köpa standarderna.

  Hudvårdstjänster – Krav och rekommendationer för tillhandahållandet av tjänsterna SS-EN 17226:2019

  Estetiska medicinska tjänster – Icke-kirurgiska medicinska ingrepp SS-EN 16844:2017 (+A2:2019)

  Du kan också kontakta branschorganisationerna inom området för att få information om deras riktlinjer och rekommendationer.

• Lag för estetiska ingrepp och injektioner

  Sedan den 1 juli 2021 gäller lag (2021:363) och förordning (2021:367) om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar. Lagen innebär att endast legitimerade läkare eller tandläkare får utföra estetiska kirurgiska ingrepp. Det är också endast legitimerade läkare, tandläkare eller sjuksköterskor som får ge injektioner, exempelvis fillers och botox. Krav har även införts på information, samtycke, betänketid och åldersgräns på 18 år.

  För verksamheter som omfattas av lagen och förordningen ska dessutom patientskadelagen, patientdatalagen och patientsäkerhetslagen samt bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen tillämpas. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har tillsynsansvar för de berörda verksamheterna.

  Om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar på IVO:s webbplats

  Om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar på Socialstyrelsens webbplats

• Andra myndigheters ansvar inom skönhetsbehandlingar

  Det finns flera andra myndigheter som också har tillsynsansvar inom området skönhetsbehandlingar:

  • Kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder har tillsynsansvar enligt miljöbalken över yrkesmässig hygienisk verksamhet.

  • Socialstyrelsen har en tillsynsvägledande roll gentemot kommunerna. På deras webbplats finns information och vägledning.
    Om yrkesmässig hygienisk verksamhet på Socialstyrelsens webbplats

  • Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har tillsyn över hälso- och sjukvården och dess personal.
    IVO:s webbplats

  • Läkemedelsverkets tillsynsbefogenheter rör läkemedel, kosmetiska produkter och medicintekniska produkter.
    Läkemedelsverkets webbplats

  • Kemikalieinspektionens ansvarsområde inom området skönhetsbehandlingar rör vissa kemiska produkter som exempelvis lim som används för att fästa lösögonfransar och tejp som används för att fästa löshår.
    Kemikalieinspektionens webbplats

  • Strålsäkerhetsmyndigheten har tillsyn över solarier och artificiella solningsanläggningar samt över behandlingar med laser, intensivt pulserat ljus (IPL), ultraljud och radiofrekvens.
    Om regler vid kroppsbehandlingar med strålning på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats

• Om en olycka eller ett tillbud inträffar

  En allvarlig olycka eller ett allvarligt tillbud är ofta en tydlig indikation på att en tjänst är farlig och att en underrättelse behöver göras. Även mindre allvarliga tillbud och olyckor behöver underrättas om de indikerar att tjänsten är farlig.

  I din underrättelse behöver du också meddela vilka åtgärder som har vidtagits, eller kommer att vidtas för att förebygga eventuella ytterligare skador.

  Mer information om att underätta Konsumentverket om en farlig tjänst