Lärarinstruktion kring produktion i andra länder

På denna sida hittar du material avsett för undervisning kring produktion i andra länder.

Ungt entreprenörskap

Den här sidan riktar sig till dig som undervisar unga entreprenörer på gymnasiet. Materialet är sammanställt utifrån olika aspekter av socialt ansvarstagande och för att belysa hur produktionsvillkor i andra länder är en del av den slutgiltiga produkten som når den svenska konsumenten. Utifrån din egen bedömning använder vad du finner relevant av materialet nedan.

Inled arbetet med att kort prata om varför produktionsvillkor i andra länder är en viktig del av entreprenörskap i en global värld.

Schyssta produkter säljer

Det är viktigt för många konsumenter att kunna köpa produkter som är tillverkade på ett schysst sätt och de förväntar att entreprenörer är socialt ansvarstagande genom sin verksamhet. Produktionen ska inte ha haft en negativ påverkan på dem som producerar, transporterar och säljer produkterna.

Allt fler företag inser därför att det är nödvändigt att ha kontroll över sina produktionskedjor. Många gånger är det arbetet ett led i företagets CSR-arbete (Corporate Social Responsibility). Det är lönsamt att anstränga sig för att säkerställa att deras verksamhet inte bidrar till orättvisa villkor eller onödig påverkan på miljön. Med den gränslösa handeln och produkter som består av många olika komponenter är det utmanande även för riktigt stora företag att ha kontroll på alla led.

Vad är en produktionskedja?

Alla produkter har en produktionskedja och den kan vara mer eller mindre komplex och svår att följa. Men varför är den intressant att ha koll på? Jo, det är vanligt att flera led i kedjan är fulla av oschyssta förhållanden. Kanske lever fabrikens arbetare under slavliknande förhållanden. Kanske tvingas de jobba i en farlig arbetsmiljö utan skydd och säkerhet. Kanske rinner det ut mängder av giftiga kemikalier rakt ut i miljön. Det kan också vara så att produkten inte tillverkas enligt de regler och standarder som gäller i Sverige och EU. I värsta fall innebär det att den är giftig, eller farlig att använda.

Bilden ovan är ett exempel på en t-shirts produktionskedja. Vi börjar med den sista bild och följer produkten bakåt i kedjan. Föreställ dig att du går in i en butik och hittar en t-shirt som är snygg. Den har gått igenom många steg på vägen för att bli en t-shirt som säljs i just den butiken. Den har transporterats till dit kanske via båt och sen lastbil.

En produkt - många aktörer

På etiketten står det ”Made in China”, det är inte så förvånande för Kina är världens största exportör av textilier. I en anläggning där har arbetarna klippt till och sytt ihop plagget. Men själva tyget blev inte till just där. Tyget kommer på stora rullar från en anläggning i Bangladesh. Där har tyget färgats och behandlats med olika kemikalier. Var kommer tygrullen ifrån? Den kommer från ett väveri i en annan del av landet. Där har tyget vävts från trådar som har spunnits på ett spinneri i en anläggning i ytterligare ett annat land. Trådarna har gjorts av bomull som odlats på ett stort bomullsfält i Indien. Längs hela huvudkedjan har sidoaktörer bidragit till produktionen. Till exempel i form av maskiner, transporter, verktyg och kemikalier. För att få koll på produktionsleden behöver man göra en riskanalys. I filmen som hör till det här materialet förklarar vi närmare hur man gör.

Tydlighet uppskattas

Som nybliven entreprenör och småföretagare kan det vara svårt att ta reda på fakta om leverantörer och produkter. Många konsumenter uppskattar tydlighet om produkterna och där har mindre företag fördelar. Hos dem är beslutsvägarna ofta korta och möjligheterna att påverka stora. Det enklaste är att börja med det som ligger nära: inköp och val av transporter, egna resor och inställning till omvärlden.

Diskussionsfrågor som du kan använda i din klass

  • Känner ni till något företag som lyfter sitt arbete med social hållbarhet? Vad får de ut av det?
  • Nämn tre företag som fått negativ publicitet omkring att det kommit fram att de inte varit uppmärksamma på social hållbarhet i sin produktion. Ge exempel.
  • Hur kan social hållbarhet kommuniceras när ett företag marknadsför en vara? Ge exempel.

Säkerhet och ansvar

Om dina elever inte undersöker produkterna noga innan de köper in dem finns det risk att det kommer in varor på svenska marknaden som inte uppfyller de krav på säkerhet och kvalitet som gäller här. Det kan till exempel vara att produkterna innehåller giftiga metaller eller att smådelar lossnar.

I Sverige och EU förbjuder vi sedan många år en mängd farliga kemikalier i produkter som vi använder i vardagen, till exempel leksaker, kläder, elektroniska saker och heminredning. Det finns också regler som ska skydda oss från allvarliga olyckor med olika produkter och de säkerhetstestas därför enligt europeiska normer. Men i länder utanför EU gäller inte de här reglerna. Många produkter är inte testade enligt våra normer och kan därför vara livsfarliga. Men det är viktigt att veta att om en elev säljer en vara eller en tjänst måste den uppfylla de krav på säkerhet som gäller. (Du kan läsa mer i boken mitt UF-företag, Natur och kultur, 2016, s. 111-116)

Tips för unga entreprenörer

  • Vilket land är varan tillverkad i?
  • Finns det några risker med produktionen av dessa produkter?
  • Var kan jag ta reda på mer om hur producenten/leverantören arbetar med social hållbarhet/goda arbetsvillkor?
  • Vilka märkningar och certifieringar använder producenten/leverantören?
  • Har varan någon opartisk märkning inom socialt ansvarstagande?

Vill du läsa mer om arbetsrättsliga villkor och mänskliga rättigheter i olika delar av världen?

Amnesty skriver om företagsansvar

Ta del av rapporter kring mänskliga rättigheter och demokrati från Freedom House

Human Rights Watch årsrapport 2022

Sök i Save the Childrens (Rädda barnens) informationsbank

Ta del av granskningar från Swedwatch

Läs om Transparancys arbete mot korruption 

Svenska regeringens rapporter om mänskliga rättigheter i världen

Ta del av International Labour Organizations arbete kring arbetsvillkor

Fördjupad information för dig som lärare

Metod för riskanalys

En riskanalys är en metod i fyra steg för att bedöma och värdera risker.

Steg 1: Kartläggning av hur produktionskedjan för en produkt eller komponent ser ut.

Steg 2: Identifiering av vilka regioner och länder produktionen av en produkt eller komponent sker.

Steg 3: Insamling av information om situationen på området för mänskliga rättigheter och arbetsvillkor.

Steg 4: Analys av information som har samlats in genom stegen 1-3.

För ett företag som handlar av leverantörer i andra länder kan det handla om att se om inköpen orsakar eller bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter eller korruption. Målet med en riskanalys är att få syn på risker eller missförhållanden och att sedan hitta åtgärder som förebygger, förhindrar och minskar att riskerna uppkommer.

Färdiga lektioner
I Lektionsbanken hittar du lektionsupplägg till Konsumentverkets material om hållbarhet att använda i undervisning.

I Lektionsbanken hittar du lektionsupplägg till Konsumentverkets material om hållbarhet att använda i undervisning.

Ta del av skolmaterial om hållbarhet från andra aktörer

För företagare finns det olika sidor som ger vägledning i att agera hållbart. Här är ett par exempel:

Hållbarhetsportalen från Företagarna

Gör hållbara val, från Verksamt

Fick du svar på din fråga?

Vi vill alltid bli bättre!

Berätta hur du upplevde sidan och vad du letade efter. Var något extra bra eller borde vi förbättra något?

OBS! Skicka inte några personuppgifter.

  1. Vi raderar alla svar som innehåller personuppgifter.
  2. Allt du skickar till oss blir en offentlig handling.
  3. Vi svarar inte på frågor eller tar emot anmälningar här.
Senast granskad 1 mars 2022