Remiss av EU-kommissionens förslag på revidering av Avfallsdirektivet

Remissyttrande: 30 oktober 2023
REMISSYTTRANDE

Vårt diarienr: KOV 2023/761
Ert diarienr: KN2023/03699

 

Klimat- och näringslivs-departementet

 

Konsumentverket välkomnar generellt förslaget och stödjer kommissionens ansats om att minska matsvinn och textilavfall. Gällande några delar i förslaget lämnar Konsumentverket mer detaljerade synpunkter nedan. I övriga delar har myndigheten inga synpunkter.

__________________________

 

Motverka matsvinn

När det gäller förslaget i artikel 9a 1. (a) om krav på medlemsstater att bland annat genomföra insatser som innebär beteendeförändrande insatser och informationskampanjer för att minska matsvinn välkomnar Konsumentverket ett sådant initiativ som en del i att verka för en mer hållbar konsumtion. I Sverige arbetar Livsmedelsverket tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket för att genomföra den handlingsplan för minskat matsvinn som dessa myndigheter tog fram 2018. Konsumentverket har, via webbplatsen för sin upplysningstjänst Hallå konsument, information till konsumenter med tips om hur de kan minska matsvinnet. Livsmedelsverket är informati0ns-ansvarig myndighet för det innehållet. Om det blir aktuellt med ytterligare insatser från myndigheter med anledning av denna del i direktivet bedömer Konsumentverket att det är lämpligt att myndigheterna bakom handlingsplanen får ett fortsatt huvudansvar.
Konsumentverket ställer sig positivt till att kraven på åtgärder för minskat matsvinn även uttrycks i mål som också omfattar hushållen i artikel 9a 4. (b).

 

Utvidgat producentansvar för textil

Konsumentverket ställer sig bakom syftet att minska de negativa konsekvenserna av dagens stora mängder textilavfall, och modellen med att skapa incitament för producenterna att förändra produktdesign och kanske även affärsmodeller.

Direktivförslaget syftar till att textila produkter i ökad utsträckning ska komma till nytta genom att återanvändas eller materialåtervinnas. En ökad återanvändning skulle betyda att konsumenter i ökad utsträckning kommer att köpa olika former av begagnade textila produkter i stället för nyproducerade. Det kan komma att innebära vissa utmaningar utifrån ett konsumenträttsligt perspektiv, där det är svårare att bedöma om de begagnade produkterna har det skick och den funktion som konsumenten ska kunna förvänta sig. Frågan om när en reklamation är befogad blir svårare att avgöra.

Det finns även en produktsäkerhetsaspekt på begagnade textila produkter, där det är viktigt att kommersiell begagnatförsäljning kontrollerar att det enbart säljs säkra produkter. Exempelvis kan olika former av skyddskläder över tid förlora sin funktion. Det gäller exempelvis MC-kläder och kläder för hög synbarhet. Detta medför att det i de flesta fall är olämpligt att återcirkulera och sälja dessa vidare kommersiellt som begagnade. Ska dessa produkter återcirkuleras måste deras användningshistorik vara fullt känd. Det kan exempelvis gälla hur många gånger de har tvättats, hur lång tid de har använts, om de har varit inblandade i olyckor etcetera. Detta krav är svårt att uppfylla vid kommersiell begagnatförsäljning.

Det finns även uppsatta säkerhetskrav i specifika standarder för barnkläder och textila produkter i barns sovmiljö (barntäcken, spjälskydd, sovpåsar och påslakan till barntäcken). I dessa standarder regleras säkerheten för snoddar och dragband, risker med smådelar, farliga öppningar, utformning i design med mera. Även för sådana produkter är det enligt produktsäkerhetslagen inte tillåtet att sälja dem om de inte är säkra. Om det genom det föreslagna direktivet skapas krav på insamling och incitament för återcirkulering av produkter är det angeläget att det blir tydligt vem som ska ansvara för att det inte återcirkuleras varor som inte är säkra.

I den nya EU-förordningen om allmän produktsäkerhet (GPSR - General Product Safety Regulation 2023/988) som träder i kraft under 2024 kommer tillverkare få ett specifikt ansvar att utforma teknisk dokumentation för varje vara. Den här dokumentationen ska sparas i 10 år. Det finns även ett uttalat krav att spårbarhetsmärkning till tillverkaren och importören och att informationen ska placeras direkt på varan. Textilier och skor omfattas av den här lagstiftningen, och det innebär att spårbarheten till de aktörer som ursprungligen satt varan på marknaden kommer att öka. I den nya förordningen om allmän produktsäkerhet 2023/988 anges följande i Artikel 2, punkt 3: "Denna förordning är tillämplig på produkter som släpps ut eller tillhandahålls på marknaden, oavsett om de är nya, begagnade, reparerade eller renoverade. Den är inte tillämplig på produkter som ska repareras eller renoveras innan de tas i bruk, förutsatt att de släpps ut eller tillhandahålls på marknaden och är tydligt märkta som sådana produkter".
Den ökade spårbarheten innebär att om farliga produkter upptäcks i sorteringen eller begagnatförsäljningen kommer möjligheten att kunna vända sig till tillverkaren att förbättras, vilket innebär att åtgärder kan sättas in där. Det går då exempelvis att få koll på om varor är återkallade av tillverkaren eller om det finns dokumenterat specifika risker med varan/varugruppen.

I artikel 22d 2. nämns att insamlingen av textilier ska ske med en utsållning av material eller substanser som är en källa till förorening. I det sammanhanget är det viktigt att textilprodukter som för sin funktion är behandlade med exempelvis biocider eller flamskyddsmedel hanteras så att de inte blandas med andra textilier. I många fall kan sådana produkter klassas som skyddskläder enligt EU-förordning 2016/425 om personlig skyddsutrustning. Konsumentverket är tillsynsmyndighet gällande skyddskläder skyddande funktion när det gäller försäljning för privat bruk.

Detta yttrande har beslutats av avdelningschef Cathrin Lundqvist. I handläggningen har också enhetschef Camilo von Greiff, utredare Maria Holmberg, kommunikatör Camilla Rosén, vägledare Viktoria Fredholm, internationell jurist Emy Gustafsson, jurist Adna Jetis och föredragande utredare Johan Jarelin deltagit.

 

__________________________

 

Cathrin Lundqvist, beslutande
Johan Jarelin, föredragande